Mer om HSAN [2003-01-18]

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) tillkom i sin nuvarande form 1980 då den bröts ut ur Socialstyrelsen. Nämnden har till uppgift att utreda och besluta i ärenden rörande disciplinpåföljder - varning och erinran - och vissa behörighetsfrågor - återkallande och återfående av legitimation samt begränsning av receptförskrivningsrätt och återfående av sådan - rörande hälso- och sjukvårdspersonal. Ärendena anhängiggörs uteslutande genom anmälan. Behörig att göra anmälan är patient eller vissa myndigheter, främst Socialstyrelsen. Nämnden kan alltså inte ta upp ärenden på eget initiativ och har inga tillsynsuppgifter. Dessa ankommer på Socialstyrelsen. Det övergripande målet för nämndens verksamhet är enligt regleringsbrev att nämnden genom sina beslut skall bidra till patientsäkerheten. Nämnden består av ordförande som skall vara eller har varit ordinarie domare och ytterligare åtta ledamöter, var och en med tre personliga ersättare. Av ledamöterna utses en efter gemensamt förslag av Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet, tre efter förslag av respektive LO, TCO och SACO och de fyra övriga bland personer som kan anses särskilt företräda allmänhetens intressen; de flesta av dessa är riksdagsmän eller f.d. riksdagsmän. Samtliga ledamöter utses av regeringen. Nämnden sammanträder en gång i veckan och behandlar då 20 - 25 ärenden. Ärendena förbereds på nämndens kansli av handläggare som är jurister. För den medicinska bedömningen anlitas experter; dels företrädare för olika medicinska specialiteter, dels företrädare för andra yrken inom hälso- och sjukvården; tandläkare, sjuksköterskor etc. Dessa föredrar också ärendena vid nämndens sammanträden. I enklare fall, ärenden som av olika skäl (t.ex. på grund av preskription) inte tas upp till prövning eller där det efter utredning står klart att anmälan inte kan leda till påföljd, får ordföranden ensam fatta beslut. Under 2002 inkom 3227 ärenden. Ungefär lika många avgjordes, varav c:a 80 % genom ordförandebeslut. Den genomsnittliga handläggningstiden var c:a 5 månader, men med stora variationer. Anmälningarna har från 1980, då de uppgick till omkring 750, och fram till 2002 ökat kontinuerligt. C.a 4 procent av anmälningarna kommer från Socialstyrelsen, resten är patientanmälningar. Regelmässigt avser cirka 75 % läkare, 5-10 % tandläkare, 10 % sjuksköterskor och barnmorskor samt resterande övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Av ärenden som prövas i sak leder c.a 12 % till påföljd, i omkring hälften av fallen varning. Antalet återkallade legitimationer uppgår till omkring 20 årligen för samtliga personalkategorier. Omkring 30 % av besluten överklagas. Av dessa ändras knappt 7 %, oftast i mildrande riktning. Handläggningen i HSAN är skriftlig, men muntlig förhandling kan äga rum om det är till gagn för utredningen. Det har hittills förekommit uteslutande i legitimationsärenden och beviljas alltid i sådana ärenden om den anmälde önskar det. Handlingarna i nämndens ärenden är underkastade reglerna för sjukhussekretess, med det undantaget att anmälan i princip och besluten alltid är offentliga. Överklagande sker till Länsrätten i Stockholm . Socialstyrelsen kan alltid överklaga nämndens beslut om det krävs för att tillvarata allmänna intressen. Styrelsen är i överinstans motpart till den yrkesutövare som överklagat nämndens eller domstols beslut. Överinstansen inhämtar således alltid styrelsens yttrande när någon har klagat på en påföljd. Slutligen skall nämnas att preskriptionstiden i disciplinärenden - men inte behörighetsärenden - är två år, dvs. den anmälde skall delges anmälan inom två år från den påstådda förseelsen. Härutöver gäller en yttersta preskriptionstid om tio år, som innebär att ingen får åläggas påföljd senare än tio år från förseelsen.