En flock fåglar på himlen.

Nya regler om organdonation från 1 juli

Publicerad:
Idag den 1 juli 2022 träder nya regler för organdonation i kraft. De nya bestämmelserna innebär bland annat att medicinska insatser före döden, så kallad organbevarande behandling, nu regleras i lag.

Syftet med de nya bestämmelserna är att stärka förutsättningarna för donation och därmed öka antalet organdonationer. Detta bidrar till att fler kan få livräddande behandling genom transplantation.

Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning för att stödja professionen i tillämpningen av den nya lagstiftningen.

De nya reglerna ger tydligt lagstöd för organbevarande behandling, som är nödvändig för att organdonation efter döden ska kunna äga rum. Detta har tidigare varit oreglerat och lett till osäkerhet om vilka insatser som varit tillåtna i donationssyfte.

Organbevarande behandling får endast ges efter ett dokumenterat brytpunktsbeslut och endast om den inte kan vänta till efter döden, inte medför mer än ringa smärta eller ringa skada och inte hindrar insatser för donatorns egen skull. Behandlingen får heller inte pågå i mer än 72 timmar om det inte finns särskilda skäl.

Andra ändringar i lagen är att den enskildes inställning till donation får en mer central roll i och med att den närståendes rätt att förbjuda donation tas bort, i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd. Det innebär att det så kallade närståendevetot tas bort och närståendes roll renodlas till att förmedla information om den tilltänkta donatorns inställning.

Ändringarna i lagen innebär även att en person, som vid sin död var vuxen och hade en funktionsnedsättning av sådan art och grad att det var uppenbart att han eller hon som vuxen aldrig haft förmågan att förstå innebörden av och ta ställning till donation, inte kan bli donator. Syftet är att skydda personer från ingrepp som de själva inte har kunnat ta ställning till.