Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages

Stöd och vägledning till hälso- och sjukvården

Från och med den 1 april 2022 klassas covid-19 inte längre som en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom, även om vi fortfarande befinner oss i en pandemi. Covid-19 är fortsatt en anmälningspliktig sjukdom som är smittspårningspliktig i vissa miljöer. För dig som arbetar inom vård och omsorg är det viktigt att hålla i det smittförebyggande arbetet.

Här publicerar vi kunskapsstöd för frågor som rör covid-19 utifrån aktuellt läge i pandemin.

Viktigt att anpassa åtgärder inom vård och omsorg efter smittläget

Inom vård, tandvård och omsorg behöver verksamhetsansvariga vara uppmärksamma på utvecklingen för att snabbt kunna vidta ytterligare åtgärder för att förebygga smittspridning.

Läs vad verksamhetsansvariga behöver tänka på hos Folkhälsomyndigheten

 

Viktigt att personal inom vård och omsorg vaccinerar sig mot covid-19
Vaccination för personal
Stöd till kommunal hälso- och sjukvård
Här får du som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård kompletterande information som kan vara bra för dig att känna till i arbetet med covid-19.
Kommunal hälso- och sjukvård
Senaste informationen om covid-19

Här hittar du aktuell information om covid-19 samt information på lättläst svenska och teckenspråk.

Du kan även ringa telefonnummer 113 13 om du har allmänna frågor om covid-19. Det är det nationella informationsnumret och är öppet dygnet runt årets alla dagar.

Information på andra språk, lättläst och bildstöd

Det finns personer som kan behöva särskilt stöd av dig som arbetar i vård och omsorg för att ta till sig information om covid-19 och hur vi kan minska smittspridning. Det kan handla om personer med syn-, hörsel- eller kognitiva svårigheter eller de som inte har svenska som förstaspråk.

Nationell telefonlinje dit du kan ringa för att få svar på frågor om covid-19

Telefonnummer: 08-123 680 00

Telefonlinjen bemannas av hälsokommunikatörer och hälsoinformatörer i regionerna som talar arabiska, somaliska, persiska, tigrinja, amarinja och ryska.

Svar på vanliga frågor

Frågor och svar för hälso- och sjukvården 

Vaccinationer mot covid-19

Här hittar du frågor och svar om vaccineringen mot covid-19 

Postcovid – kvarstående eller sena symtom efter covid-19

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen tagit fram tre stöd till hälso- och sjukvården. Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, professionsorganisationer, patientföreningar med flera har varit behjälpliga i arbetet med kunskapsstöden. 

Aktörskarta för samverkan vid postcovid

Aktörskartan är ett stöd för de aktörer som kan behöva samverka och planera omhändertagandet av personer med postcovid, så att patienterna blir bedömda och får lämplig behandling och rehabilitering.

Postcovid - Aktörskarta för samverkan vid postcovid, (pdf)  

Kunskapsstöd till beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården

Övergripande kunskapsstöd med rekommendationer om vård vid postcovid, inklusive rehabilitering, och stöd för att bygga kunskap och följa upp vården systematiskt.

Postcovid – övergripande kunskapsstöd med rekommendationer, (pdf)

Nya processmodeller som stöd för planering av rehabilitering för personer med postcovid

Kunskapsstödet innehåller förslag på arbetssätt med två processmodeller för strukturerad rehabilitering vid postcovid. Det innebär en modell för patienter som kan söka rehabilitering på en vårdcentral och en modell för patienter som får rehabilitering i hemmet.

Postcovid – Processmodeller för rehabilitering, (pdf)

Registrering och intyg

Dödsorsaksintyg

Här förtydligar vi hur du anger dödsorsaker enligt den standardmall som används internationellt. Vi fokuserar på den terminologi du bör använda för covid-19. WHO har uppmärksammat att dödsorsaksintygen behöver bli mer enhetliga och tillförlitliga internationellt.

Information i dödsorsaksintyg med anledning av covid-19,1 juni 2020 (pdf)

Sjukskrivning och friskskrivning

I Försäkringsmedicinskt beslutsstöd hittar du övergripande principer för sjukskrivning, och rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. Under rubriken Infektionssjukdomar finns nu vägledning för bedömning av arbetsförmåga vid covid-19 efter intensivvård med respiratorbehandling (9 juni).

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Kodning (ICD-10-SE, KVÅ, DRG)

Här finns stöd för kodning.

Koder ur ICD-10-SE och KVÅ samt information om DRG

Mer om kodning och DRG

Donation och transplantation

Stöd för donations- och transplantationsverksamheter

Covid-19 och donation av blod, celler, vävnader och organ

För blodgivning bör samma karensregler gälla för covid-19 infektion som för influensaliknande sjukdom enligt SOSFS 2009:28 bilaga 5 punkt B. För donation av celler, vävnader och organ kan de berörda verksamheterna göra sin egen risknyttabedömning och utifrån denna avgöra om tillvaratagande, transplantation och/eller förvaring och frisläppning kan ske.

Vid behov kontakta Folkhälsomyndigheten som ansvarar för skydd mot smittsamma sjukdomar.

Rekommendation från transplantationsenheterna om screening av organdonatorer, 18 maj 2020 (pdf)

Obduktion av avlidna med bekräftad covid-19

Det nationella programområdet för medicinsk diagnostik har tagit fram ett grundläggande beslutsstöd inför ställningstagande till eventuell obduktionsverksamhet av avlidna med bekräftad covid-19. Stödet innehåller bland annat råd för adekvat smittskydd vid fullständig obduktion inkluderande sjukvårdsbiobankning av vävnad och riktar sig till linjechefer och medarbetare inom verksamheter som har obduktion i sitt basuppdrag. Dokumentet är framtaget i samarbete med Sveriges kommuner och Regioner (SKR), Folkhälsomyndigheten och i dialog med Socialstyrelsen.

Obduktion av avlidna vid bekräftad covid-19

Forskning och statistik

Evidens om covid-19

Här finns samlad information om evidensläget för covid-19, länkar till aktuella publikationer och vetenskapliga artiklar med mera. 

SBU: Evidens om covid-19

Statistik om covid-19

Statistik om covid-19

Prognosverktyg för personlig skyddsutrustning, regioner

Socialstyrelsen har tagit fram ett prognosverktyg (version 1.1, uppdaterad 12 november) i syfte att stödja regioners analys- och prognostiseringsarbete för förbrukning av personlig skyddsutrustning för personal. Verktyget beräknar förbrukningen av personlig skyddsutrustning för 30 eller 90 dagar. Beräkningen omfattar patienter med misstänkt eller bekräftad covid-19 samt för patienter utan symtom inom slutenvård, primärvård och akutmottagning.

Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärden, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

Verksamheterna fyller i egna nyckeltal samt verklig, prognostiserad eller simulerad beläggning. Det gör det möjligt att analysera och bedöma behovet av inköp, lagerhållning och fördelning av resurser. Prognosverktyget är en modell som kan användas som stöd för att planera och optimera användningen av personlig skyddsutrustning och kan även kopplas till egna scenarier.

I prognosverktyget ges möjlighet att jämföra slutenvårdens egna uppgifter och nyckeltal mot Socialstyrelsens exempel av genomsnittliga referensvärden för besök och personalresurs per patient och dygn.

Socialstyrelsens referensvärden bygger på följande:

  • regionernas inrapporterade lägesbilder under covid-19 pandemin
  • ECDCs modell för beräkning av åtgång av personlig skyddsutrustning
  • svenska rekommendationer kring personlig skyddsutrustning och basal hygien i vård och omsorg för covid-19.

Verktyget är framtaget som en del i det regeringsuppdrag (S2020/05028/FS) Socialstyrelsen har att stödja samordningen av regioners hälso- och sjukvårdsresurser med anledning av utbrottet av covid-19. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bedöma vilka insatser, både nationella och regionala, som kan bli aktuella för att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att effektivt hantera nya utbrott.

Frågor och synpunkter mailas till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Frågor och svar

Hur ska informationen användas?

Det är ett stöd för er egen planering och användning av personlig skyddsutrustning. Fyll i egna nyckeltal samt verklig, prognostiserad eller simulerad beläggning. Det hjälper er i bedömningen av inköp, lagerhållning och fördelning av resurser. 

Kommer ordinarie rapporteringsverktyg att användas inom det här arbetet?

Nej, det ingår inte i ordinarie rapporteringsverktyg till Socialstyrelsen. Prognosverktyget är till för era egna prognoser och analyser av personlig skyddsutrustning.

Vilken sekretessnivå har informationen?

Det kan bero på vilken information som fylls i. Ni kan behöva göra en egen sekretessbedömning av informationen.

Vart vänder vi oss om vi har frågor?

Mejla frågor till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Prognosverktyget verkar anpassat till sluten- och primärvården. Finns det ett även för kommunal vård- och omsorg?

Ja, det finns även ett verktyg för detta i anslutning till den här informationen. 

Hur tar vi fram egna nyckeltal för prognosverktyget?

Ni behöver göra en egen bedömning utifrån er situation för egna nyckeltal samt verklig, prognostiserad eller simulerad beläggning. I prognosverktyget går det att jämföra slutenvård exklusive IVA och IVA uppgifter och nyckeltal mot Socialstyrelsens exempel av genomsnittliga referensvärden för besök och personalresurs per patient och dygn.

Behöver all data fyllas i prognosverktyget?

Fyll i följande information för en eller flera kategorier, det vill säga slutenvård exklusive IVA, IVA, primärvård och/eller akutmottagning:

  • antal patienter
  • behov per patient per dygn
  • personalresurs per besök
  • nyckeltal för personlig skyddsutrustning.
Prognosverktyg för personlig skyddsutrustning, kommuner

Socialstyrelsen har tagit fram ett prognosverktyg (version 1.1, uppdaterad 12 november) i syfte att stödja kommuners analys- och prognostiseringsarbete för förbrukning av personlig skyddsutrustning för personal. Verktyget beräknar förbrukningen av personlig skyddsutrustning för 30 eller 90 dagar. Beräkningen omfattar brukare med misstänkt eller bekräftad covid-19 samt för brukare utan symtom inom särskilt boende, hemtjänst, LSS och hemsjukvård.

Personlig skyddsutrustning är den utrustning arbetstagare har på sig för sin egen säkerhet. Det finns olika typer av skyddsutrustning. Vid skydd mot smitta kan det exempelvis handla om skyddsglasögon, visir, skyddsrock, munskydd och andningsskydd. Skyddsåtgärden, som den personliga skyddsutrustningen, ska utgå från den bedömda risken i aktuell vård- och omsorgssituation.

Verksamheterna fyller i egna nyckeltal samt verklig, prognostiserad eller simulerad beläggning. Det gör det möjligt att analysera och bedöma behovet av inköp, lagerhållning och fördelning av resurser. Prognosverktyget är en modell som kan användas som stöd för att planera och optimera användningen av personlig skyddsutrustning och kan även kopplas till egna scenarier.

I prognosverktyget ges möjlighet att jämföra särskilt boende och hemtjänstens uppgifter och nyckeltal mot Socialstyrelsens exempel av genomsnittliga referensvärden för besök och personalresurs per brukare och dygn.

Socialstyrelsens referensvärden bygger på följande:

  • kommunernas inrapporterade lägesbilder under covid-19 pandemin
  • ECDCs modell för beräkning av åtgång av personlig skyddsutrustning
  • svenska rekommendationer kring personlig skyddsutrustning och basal hygien i vård och omsorg för covid-19.

Verktyget är framtaget som en del i det regeringsuppdrag (S2020/05028/FS) Socialstyrelsen har att stödja samordningen av regioners hälso- och sjukvårdsresurser med anledning av utbrottet av covid-19. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten bedöma vilka insatser, både nationella och regionala, som kan bli aktuella för att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att effektivt hantera nya utbrott.

Frågor och synpunkter mailas till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Frågor och svar

Hur används informationen?

Det är ett stöd för er egen planering och användning av personlig skyddsutrustning. Fyll i egna nyckeltal samt verklig, prognostiserad eller simulerad beläggning. Det hjälper er vid bedömningen av inköp, lagerhållning och fördelning av resurser.

Kommer ordinarie rapporteringsverktyg att användas inom det här arbetet?

Nej, det ingår inte i ordinarie rapporteringsverktyg till Socialstyrelsen. Prognosverktyget är ett kunskapsstöd för era egna prognoser och analyser av personlig skyddsutrustning.

Vilken sekretessnivå har informationen?

Det beror på vilken information som fylls i. Ni kan behöva göra er egen sekretessbedömning av informationen.

Vem kontaktar vi om vi har frågor?

Mejla frågor till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Hur tar vi fram egna nyckeltal för prognosverktyget?

Gör en egen bedömning utifrån er situation för egna nyckeltal samt verklig, prognostiserad eller simulerad beläggning. I prognosverktyget går det att jämföra särskilt boende och hemtjänstens uppgifter och nyckeltal mot Socialstyrelsens exempel av genomsnittliga referensvärden för besök och personalresurs per brukare och dygn.

Behöver all data fyllas i prognosverktyget?

Fyll i följande information för en eller flera kategorier, det vill säga särskilt boende, LSS, hemtjänst och/eller hemsjukvård:

  • antal brukare
  • behov per brukare per dygn
  • personalresurs per besök
  • nyckeltal för personlig skyddsutrustning.
Stöd till chefer och huvudmän i kommuner
Här får du som chef och huvudman information om bestämmelser och regeler som du behöver känna till i arbetet med covid-19
Stöd till chefer och huvudmän

Hos andra

Kunskapsstöd covid-19, Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Senast uppdaterad:
Publicerad: