Nationella planeringsstödet (NPS)

Socialstyrelsen tar fortlöpande fram underlag för analys av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att skapa en informativ bild över kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården och tandvård för att möta upp deras kärnuppdrag.

Ny analysmodell

För att stärka de olika aktörernas förmåga att möta personalbristen har vi tagit fram en analysmodell som presenteras i 2023 års rapport. Den för samman kompetensförsörjningsfrågor med kunskapsstyrning, som nationella riktlinjer och nationella vårdprogram.

Det finns ingen aktör i Sverige som har förutsättningar eller resurser för att långsiktigt ta ansvar för kompetensförsörjningen av hälso- och sjukvården och tandvården. Modellen utgår ifrån att bedömning av tillgång och efterfrågan av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är beroende av ett organisatoriskt sammanhang. Enskilda verksamheter och organisationer samverkar inbördes och påverkar helheten i kompetensförsörjningen. När problem uppstår är det sällan enskilda aktörers insatser som är grundproblemet – det handlar ofta om vilka förutsättningar de har för att bedriva verksamheten.

Modellen är ett stöd i förståelsen för vilka behov som finns och hur de hänger ihop för att möta förändrade vårdbehov, medicinsk utveckling och en jämlik och personcentrerad vård.

Sammanfattning av statistik från 2023 års rapport

2023 års rapport visar att hälso- och sjukvården under 2020 sysselsatte cirka 239 000 legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal, varav kvinnor utgjorde 79 procent. Det visar på en stabil utveckling med små förändringar över tid.
15 av 21 regioner uppgav att de hade brist på personal inom hälften eller fler av legitimationsyrkena, inklusive specialistsjuksköterska och läkare med specialistkompetens.
50 procent eller fler av kommunerna uppgav att de har personalbrist inom legitimationsyrkena specialistsjuksköterska, grundutbildad sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och psykolog.