Främja hälsa och förebygga ohälsa

En viktig del av omställningen till en god och nära vård är att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Socialstyrelsen ger stöd, bland annat med nationella riktlinjer om ohälsosamma levnadsvanor, och med att stärka en ökad fysisk aktivitet med hjälp av metoden fysisk aktivitet på recept (FaR).

Många sjukdomar kan förebyggas och fördröjas genom förebyggande och hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvården kan göra mer på det området och det ingår därför i omställningen till god och nära vård att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.

Primärvården har en särskilt viktig roll i det förebyggande arbetet på befolkningsnivå, genom sin närhet till människors vardag. Sedan den 2021 finns en reglering om primärvårdens grunduppdrag i hälso- och sjukvårdslagen (HSL, kapitel 13). Där står bland annat att regioner och kommuner, inom ramen för verksamhet som är primärvård, ”särskilt ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar”.

Stöd i arbetet med ohälsosamma levnadsvanor

Risken för många stora folksjukdomar ökar om man röker, äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol eller rör sig för lite. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor ingår i Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen erbjuder stöd, verktyg och inspiration till hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, bland annat en guide som beskriver hur ett rådgivande samtal för att förändra en levnadsvana kan gå till.

Stöd för samtal om levnadsvanor, Socialstyrelsen

Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Fysisk aktivitet har bevisad effekt att kunna förebygga eller förbättra många sjukdomstillstånd, till exempel högt blodtryck, diabetes och depression.

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en personcentrerad strukturerad behandlingsmetod. Metoden har använts i drygt 20 år av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som ett stöd för att hjälpa patienter, som är otillräckligt fysiskt aktiva, att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Syftet är att förbättra eller bibehålla sin hälsa, alternativt att förebygga sjukdom eller skada.

FaR kan vara en första behandling eller ett komplement till annan behandling, såsom läkemedel eller specifik rehabilitering. FaR-metoden kan vara aktuell om patientens tillstånd tillåter att den fysiska aktiviteten kan utföras utanför hälso- och sjukvården.

FaR som behandlingsmetod – stöd till beteendeförändring

FaR-metoden har utvecklats i Sverige och används inom hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. Ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i FaR-metoden som består av fem delar, med tre kärnkomponenter:

  • Individuellt rådgivande samtal – är centralt i FaR-metoden. I samtalet används öppna frågor med fokus på både tidigare och nuvarande fysisk aktivitetsnivå samt stillasittande tid. Motivation och beredskap till förändring kartläggs.
  • Individanpassad skriftlig ordination – formuleras i dialog med patienten och utgår från det individuella samtalet och en medicinsk bedömning av patientens hälso- och funktionsstatus.
  • Individanpassad uppföljning – är viktig för att kunna stödja beteendeförändringen, utvärdera och vid behov kunna ändra eller anpassa ordinationen.

De två övriga delarna används som metodstöd:

  • FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) - är ett evidensbaserat kunskapsstöd vid ordination av fysisk aktivitet och innehåller både allmänna och diagnosspecifika rekommendationer. FYSS finns även i en komprimerad digital version, eFYSS.
  • Samverkan med föreningar och andra aktivitetsarrangörer – bidrar till att skapa en stödjande struktur för att underlätta att komma igång med fysisk aktivitet.

Läs mer om FaR

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) är ett nationellt nätverk som består av representanter från regionerna. HFS är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & Health Services (HPH), som är initierat av WHO. Nätverket arbetar för en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning. Information och utbildningsmaterial om fysisk aktivitet och FaR finns publicerat på HFS:s webbplats:

Fysisk aktivitet, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nationellt system för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården har tagit fram en generisk modell för integrering av levnadsvanor i vårdförlopp samt även andra kunskapsstöd. I modellen ingår FaR som förslag på metod för att stödja ökad fysisk aktivitet.

Generisk modell för integrering av levnadsvanor i vårdförlopp och andra kunskapsstöd, Sveriges regioner i samverkan (pdf)

Socialstyrelsens uppdrag när det gäller FaR

Socialstyrelsen fick i mars 2023 ett regeringsuppdrag att fördela medel, stödja ökad förskrivning av FaR, främja följsamhet till förskrivna FaR samt följa upp och utvärdera hur regionerna arbetar med insatserna. Uppdraget innebär också att genom ändamålsenliga insatser stödja hälso- och sjukvården att implementera FaR i sina verksamheter.

En del i uppdraget är även att uppdatera Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, som bland annat omfattar rekommendationer till personer som är otillräckligt fysiskt aktiva.

Socialstyrelsen ska genomföra uppdraget

  • i samverkan med E-hälsomyndigheten
  • i samverkan med Folkhälsomyndigheten
  • i dialog med Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA)
  • i dialog med andra relevanta externa aktörer, exempelvis inom den nationella kunskapsstyrningen via NPO, nationella programområden. 

Samverkan med E-hälsomyndigheten

Socialstyrelsen samverkar med E-hälsomyndigheten som har fått ett uppdrag att ta fram ett digitalt stöd för FaR.

Fysisk aktivitet på recept, E-hälsomyndigheten

Arena för lärande och erfarenhetsutbyte

Som en del i Socialstyrelsens uppdrag bjuder vi in personer som arbetar strategiskt med FaR i regionerna till digitala webbinarier, Arena för lärande och erfarenhetsutbyte. Syftet är att ge information och kunskap om FaR samt att erbjuda ett forum för lärande och erfarenhetsutbyte.

19 januari 2024 – Digital arena för lärande och erfarenhetsutbyte om fysisk aktivitet på recept, FaR

Innehåll

  • Status och pågående arbeten i Socialstyrelsens uppdrag om FaR
  • Information om statsbidrag kopplat till FaR
  • Hur kan vi öka möjligheterna att lyckas med implementering?
  • Utbyte av erfarenheter med övriga deltagare i mindre grupper.

Läs mer och anmäl dig till webbinariet Digital arena för lärande och erfarenhetsutbyte om FaR

23 oktober 2023 – Digital arena för lärande och erfarenhtesutbyte om fysisk aktivitet på recept 

Program

  • Övergripande information om Socialstyrelsens uppdrag om FaR
  • Information om statsbidrag kopplat till FaR
  • Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, YFA, presenterar nya eFYSS
  • Utbyte av erfarenheter i mindre grupper om användningen av statsbidrag

Filmen är 1 timme och 18 minuter. Inspelat 23 oktober 2023.

Syntolkat webbinarium – Digital arena för lärande och erfarenhetsutbyte om fysisk aktivitet på recept, FaR

Mer hos oss

Senast uppdaterad:
Publicerad: