Nationell uppföljning av kvalitetsindikatorer
Kvalitetsindikatorer – organdonation från avlidna
Varje år gör Socialstyrelsen en nationell uppföljning av organ- och vävnadsdonatorer i Sverige. Den nationella uppföljningen syftar till att främja en god och jämlik vård i hela landet. Uppföljningen presenteras i två lägesrapporter som finns längre ner på sidan.
Socialstyrelsen följer fem av de totalt tolv kvalitetsindikatorer för organdonation från avlidna donation då döden inträffar efter en primär hjärnskada (DBD), som tagits fram av Vävnadsrådet. Dessa fem indikatorer möjliggör en systematisk uppföljning av donationsverksamheten på nationell nivå. Nedan hittar du kvalitetsindikatorerna. Kvalitetsindikatorerna för organdonation då döden inträffar efter cirkulationsstillestånd (DCD) är under utarbetande.
Donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska
Det är vårdgivarens ansvar att det finns tillgång till en donationsansvarig läkare (DAL) och donationsansvarig sjuksköterska (DAS) i donationsverksamheten. Indikatorn mäter förekomst av tillsatt DAL och DAS med skriftlig arbetsbeskrivning och avsatt tid för uppdraget.
Under 2022 hade 25 procent av intensivvårdsenheterna som rapporterat in data till SIR tillsatt DAL och 42 procent hade tillsatt DAS med skriftlig uppdragsbeskrivning, den rekommenderade avsatta tiden för uppdraget samt kompetens för uppdraget enligt utbildningstrappan och förekomst av verksamhetsplan/rapport. Under 2020 utökades antalet kriterier för måluppfyllnad. Målvärdet är 100 procent.
Uppmärksammade möjliga donatorer
Uppmärksammandet av möjlig donator är den mest kritiska punkten i donationsprocessen. Målsättningen är att ingen möjlig donator ska missas.
Under 2022 uppmärksammades 97 procent av de avlidna möjliga donatorerna på IVA. Målvärdet är 100 procent.
Kontakt med transplantationskoordinator
Transplantationskoordinator ska kontaktas tidigt i donationsprocessen för att avgöra donatorns medicinska lämplighet. En möjlig donators medicinska lämplighet som donator ska avgöras av transplantationskirurg och inte av intensivvårdspersonal.
Under 2022 avled sammanlagt 3311 patienter inom intensivvården. Av de 955 patienter som uppfyllde kriterierna för möjlig donator uppmärksammades detta på ett eller annat sätt i journalen i 97 procent av fallen.
Under 2022 kontaktades transplantationskoordinator i drygt hälften av fallen (57 procent). Målvärdet är 100 procent.
Antalet möjliga donatorer steg kraftigt under 2020 till följd av att kriterierna för möjlig donator i mätetalet förändrades så att fler patienter inkluderas. En förväntad motsvarande ökning av antalet kontakter med transplantationskoordinator kunde inte ses. En tolkning av resultaten kan vara att förändringen av kriterierna ännu inte fått önskat genomslag.
Orsak till utebliven donation
Genom att uppmärksamma orsakerna till utebliven donation kan åtgärder sättas in så att fler möjliga donatorer omhändertas i de fall där detta är tillämpligt.
Under 2022 var resultatet 79 procent uteblivna donationer. Målvärde är inte relevant inom detta område.
Den främsta anledningen till utebliven donation är sviktande cirkulation hos patienten samt dålig prognos vilket gör att det inte finns förutsättningar för utveckling av total hjärninfarkt. De vanligaste orsakerna till utebliven donation under 2022 var att behandlingen avbröts på grund av dålig prognos och att förutsättningarna för total hjärninfarkt inte bedömdes föreligga samt terminalt sviktande cirkulation och att transplantationsverksamheten bedömde donatorn som medicinskt olämplig.
Aktuella donatorer
Indikatorn inkluderar alla donatorer (DBD och DCD) fram till tillvaratagandet av organ. Detta gör det möjligt att följa upp donationsarbetet på IVA på nationell och regional nivå.
Under 2022 hade Sverige 20 aktuella donatorer per miljon invånare (PMI) och 22,2 per 10 000 avlidna. Målvärdet är minst 25 PMI och 25 per 10 000 avlidna.
Svenska intensivvårdsregistret
Resultatet av kvalitetsindikatorerna ovan bygger på information från Svenska Intensivvårdsregistret (SIR).
Data kring donationsprocessen registreras i SIR och presenteras på SIR:s utdataportal
Lägesrapporter för organ- och vävnadsdonation i Sverige 2023
I lägesrapporterna för 2023 konstaterar Socialstyrelsen att det skett en markant ökning av donation och transplantation i Sverige. 258 avlidna personer blev organdonatorer som tillsammans med 100 levande njurdonatorer möjliggjorde 900 livräddande transplantationer. Det är det högsta antalet organdonatorer och transplantationer som noterats under ett år.
Både antalet avlidna som kunnat donera organ efter att hjärnans funktioner upphört (DBD) som antalet donatorer efter cirkulationsstillestånd (DCD) ökade under 2023. Antalet DCD-donatorer ökade med hela 45 procent jämfört med föregående år.
Trots ökningen av antalet donatorer är behovet av organ och vävnader för transplantation fortfarande större än tillgången. Den 1 juli i år väntade omkring 700 personer på en livräddande eller livskvalitetshöjande transplantation.
Totalt transplanterades 900 organ under 2023 och liksom tidigare är njurar det organ som flest är i behov av och som oftast transplanteras. 2023 transplanterades 523 njurar, varav 100 från levande donatorer.
Även vävnadstransplantationer ökar stort I Sverige finns inte bara behov av organ utan även vävnader för transplantation. Vävnader som tas tillvara är framförallt hornhinnor, hud, hjärtklaffar, senor och lårben. Varje år behandlas tusentals patienter med mänskliga vävnadstransplantat från avlidna donatorer. Även här ökar antalet donatorer markant.