CADASIL

Synonymer Cerebral autosomal dominant arteriopati med subkortikala infarkter och leukoencefalopati, Cerebral autosomal dominant arteriopathy-subcortical infarcts-leukoencephalopathy
ICD-10-kod I67.8
Senast reviderad 2022-04-23
CADASIL Infoblad

Sjukdom/tillstånd

Namnet CADASIL är en akronym, en initialförkortning som kan läsas som ett ord, bildad av de första bokstäverna i Cerebral Autosomal Dominant Arteriopati med Subkortikala (under hjärnbarken) Infarkter och Leukoencefalopati (förändringar i hjärnans vita substans). Den tillhör gruppen hjärnans ärftliga småkärlssjukdomar.

Sjukdomen är ärftlig och påverkar små och medelstora pulsådror (artärer) i kroppen, främst i hjärnan. Artärernas väggar förlorar glatta muskelceller som ersätts av bindväv (ärrvävnad). Artärerna blir stelare och smalare samt reagerar långsammare. Sjukdomen ger huvudsakligen neurologiska symtom som migrän med aura, stroke eller TIA, som kan leda till förlamning, språksvårigheter och kognitiva och psykiska symtom.

Det finns ingen behandling som botar CADASIL. Behandlingen inriktas på att förebygga och lindra symtom och medicinska komplikationer, och att kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen leder till.

Sjukdomen beskrevs första gången 1955 av den belgiska neurologen Ludo van Bogaert. Den rapporterades första gången i Norden 1987 av de finska forskarna Vesa Sonninen och Marja-Liisa Savontaus under namnet hereditary multi-infarct dementia. Benämningen CADASIL började användas 1993.

Förekomst

Förekomsten uppskattas till 2–4 personer per 100 000 invånare. Eftersom symtomen kan vara lindriga kan det finnas personer med sjukdomen, speciellt äldre, som ännu inte har fått diagnosen. I Sverige finns över 20 släkter där sjukdomen har diagnostiserats. I Finland har man upptäckt sjukdomen i ett 50–tal släkter.

Orsak

CADASIL orsakas av en sjukdomsorsakande variant (mutation) i genen NOTCH3 på kromosom 19 (19p13.12). Genen är en mall för tillverkningen av (kodar för) ett protein, NOTCH3, som har betydelse för utveckling och funktion av kärlväggarnas muskelceller (vaskulära glatta muskelceller). Blodkärlens väggar är uppbyggda av flera lager, där glatta (icke-viljemässigt styrda) muskelceller som reglerar sammandragningen av kärlen utgör mellanlagret. NOTCH3 är aktiv i dessa muskelceller och i pericyter (celler på utsidan av tunna blodkärl) som reglerar blodflödet i arterioler (små artärgrenar).

Den sjukdomsorsakande genvarianten medför att ett NOTCH3-protein med felaktigt (udda) antal av aminosyran cystein bildas, vilket leder till en felaktig veckning och förändring av proteinets struktur. Det felveckade NOTCH3-proteinet (N3ECD, NOTCH3 extracellular domain) anhopas med andra proteiner på ytan av artärernas glatta muskelceller och formar finkornigt material (GOM, granulärt osmiofilt material).

Symtomen vid CADASIL orsakas av förändringar i artärernas kärlväggar. De glatta muskelcellerna bryts ned och ersätts av ärrvävnad. Kärlväggarna i artärerna blir stelare och tjockare (speciellt adventitia, artärens ytterst belägna lager av bindväv) och hålrummets diameter (lumen) blir mindre, speciellt i artärerna i hjärnans vita substans. Den vita substansen försörjs normalt med blod av både korta och långa artärer, som tränger djupt in i substansen. Vid CADASIL skadas de mindre artärgrenarna, vilket leder till minskat blodflöde i den vita substansen. Skadorna på de mindre artärgrenarna leder också till syrebrist, vilket i sin tur ger upphov till vävnadsdöd i form av små infarkter (lakunära infarkter) i hjärnans vita substans och i den djupt liggande grå substansen (basala ganglier). Den yttre (kortikala) delen av hjärnan (hjärnbarken) drabbas mer sällan och infarkter där är ovanliga.

Hjärnan med dess hinnor, gråa och vita substans, och stora och små blodkärl, med förstoringar av artär, arteriol och kapillärer.

Hjärnans blodkärl i förstoring.

Vissa personer med CADASIL kan insjukna tidigare och ha större volym av cerebrala vitsubstansförändringar än andra och symtomen kan variera märkbart beroende på var i genen den sjukdomsorsakande mutationen finns. Det finns också stor variation i symtom och svårighetsgrad inom en familj eller släkt trots att den sjukdomsorsakande mutationen är den samma.

Orsaken till att muskelcellerna i kärlväggen bryts ned är inte känd. En teori är att de småkorniga partiklar (GOM) som ansamlas på blodkärlens glatta muskelceller i kärlväggen hindrar cellernas informationsutbyte, vilket i sin tur leder till nedsatt produktion av olika proteiner. I cellodlingar har man sett att muskelceller från en person med CADASIL delar sig långsammare än normalt.

Ärftlighet

CADASIL nedärvs autosomalt dominant. Detta innebär att om en av föräldrarna har sjukdomen, det vill säga har en normal gen och en sjukdomsorsakande variant av en gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få sjukdomen 50 procent. De barn som inte har fått den sjukdomsorsakande varianten av genen får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Ärftlighetsmönstret vid autosomal dominant nedärvning.

Autosomal dominant nedärvning.

CADASIL kan också uppkomma som en nyuppkommen sjukdomsorsakande genvariant (nymutation). Förändringen har då oftast skett i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att föräldrarna på nytt får ett barn med sjukdomen uppskattas till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna varianten hos barnet blir dock ärftlig, och kan därmed föras vidare till nästa generation. Den ärvs då vidare enligt ett autosomalt dominant nedärvningsmönster. Hittills känner man globalt till tre släkter med sjukdomen där en nymutation (de novo) har påvisats.

Symtom

CADASIL orsakar störd funktion av glatta muskelceller i små och medelstora artärer i hjärnans vita substans, vilket leder till att artärer vidgas långsammare (fördröjd dilatation) och att regleringen av blodtrycket (autoregleringen) försämras.

Barn med sjukdomen är oftast symtomfria men en del kan ha migrän med aura från tonåren.
För vuxna är de vanligaste symtomen migrän med aura, episoder med TIA (se nedan) eller ischemisk stroke, och gradvis försämrad kognitiv förmåga.

Migrän med aura

Migrän förekommer hos 30–75 procent av personer med CADASIL och debuterar ofta innan 30 års ålder. De flesta har migrän med aurasymtom (förkänningar innan huvudvärken). Före insjuknandet i en första stroke har närmare hälften haft migrän med aura. Auran är ibland mycket svår och kan ge symtom i form av domningar eller nedsatt kraft i arm och/eller ben, otydligt tal eller annan språkstörning. Hos dem som också har migrän med aura kan det vara svårt att avgöra om anfallet är en TIA/lindrig stroke eller ett migränanfall.

TIA och stroke

En stor andel av personer som har CADASIL (60 procent) insjuknar antingen med en transitorisk ischemisk attack (TIA) eller i en lindrig stroke mellan 40 och 60 års ålder.

TIA innebär en övergående syrebrist som ger symtom som liknar dem vid stroke. Symtomen försvinner inom ett dygn. Vid en lindrig stroke är det vanligaste symtomet lätt förlamning och nedsatt känsel i armen eller benet i ena kroppshalvan, synfältsbortfall eller talsvårigheter. Detta går oftast tillbaka inom några dagar. Även övergående minnesstörningar och annan påverkan på kognitiva funktioner kan förekomma.

Stroke är den gemensamma benämningen på hjärninfarkt och hjärnblödning. Vid CADASIL handlar det oftast om hjärninfarkt. Om en artär i hjärnan täpps till av en blodpropp kan ett stort antal nervceller bli utan syremättat blod. De flesta fallen i CADASIL är lakunära infarkter, vilket innebär att symtomen kan innefatta antingen rena känselstörningar eller rena motoriska störningar; kombinerade känsel- och motorikstörningar; eller en kombination av svårigheter att formulera ord (dysartri) och nedsatt finmotorik och koordination av handen (dysarthria-clumsy hand syndrome).

Även om de flesta personer med CADASIL inte har några riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar kan vissa med CADASIL, precis som i befolkningen i övrigt, ha till exempel diabetes, övervikt, högt blodtryck (hypertoni), höga kolesterolvärden (hyperlipidemi) och/eller röka, varför infarkter i hjärnans större kärl också kan förekomma. Hjärnblödningar förekommer men är sällsynta. Mikroblödningar, som syns i magnetkamera (MR), har dock rapporterats hos 30–70 procent av alla med sjukdomen. Dessa små hjärnblödningar ger inga typiska strokesymtom men kan medföra sämre kognitiv funktion.

Nedsatt kognitiv förmåga

Den kognitiva förmågan försämras långsamt. De första symtomen är oftast att man blir långsammare i tänkandet. Det är vanligt att man blir sämre på att ta initiativ, planera, koncentrera sig och fatta beslut, och att intressena minskas. Även talet kan få sämre flyt. En del personer med sjukdomen utvecklar kognitiva funktionsnedsättningar i sådan grad att arbete och socialt liv inte fungerar som tidigare trots att de kanske inte drabbas av motoriska bortfall. Denna symtombild kallas frontal subkortikal typ av kognitiv funktionsnedsättning. Det innebär att minnet för händelser (episodiska minnet) inte drabbas så mycket som vid Alzheimers sjukdom. De kognitiva svårigheterna ökar med stigande ålder och även med fortskridandet av sjukdomen.

Psykiska symtom

Förändringar i humöret är vanligt förekommande och har rapporterats hos en tredjedel av personerna med CADASIL. Depression förekommer hos cirka 20 procent. Även sömnstörningar, irritabilitet och ångest förekommer maniska episoder, agorafobi (torgskräck), alkoholberoende och psykotiska symtom. Apati, det vill säga nedsatt intresse eller minskat målinriktat beteende, är mycket vanligt i samband med kognitiva svårigheter och förekommer ibland även utan samtidig depression. Mental uttröttbarhet, känslighet för sinnesintryck som ljud och ljus, koncentrationssvårigheter samt känslighet för stress är vanligt efter en stroke, även om den varit lindrig. Lättutlöst oro, irritabilitet och ökad känslosamhet eller känslomässig avtrubbning förekommer också.

Psykiska symtom kan även vara de första inledande symtomen, vilket kan försena diagnosen då de inte alltid förknippas med CADASIL av utredande läkare.

Perifer neuropati

Perifer polyneuropati kan vara ett sent symtom vid CADASIL. Polyneuropati påverkar kroppens perifera nerver, det vill säga nerver i till exempel ben, fötter och händer. De vanligaste symtomen är domningar, känselnedsättning, obehag och smärta samt ibland svaghet i ben och fötter. Ibland förekommer även svaghet i händer och fingrar. Ofta är symtomen, framför allt smärta och obehag, värst när man går och lägger sig, vilket även kan påverka sömnen. Orsaken till perifer polyneuropati vid CADASIL är inte känd.

Epilepsi

Epileptiska anfall förekommer hos 4–10 procent av personer med CADASIL. Både generaliserade anfall (då stora delar av hjärnan är inblandad från anfallets start) och fokala anfall (som startar i en begränsad del av hjärnan) förekommer. De flesta med epileptiska anfall har genomgått en stroke. I sällsynta fall har ett epileptiskt anfall rapporterats som det första symtomet av CADASIL.

Reversibel akut encefalopati

Akut encefalopati (av encephalus, hjärna, och pati, sjukdom), ett tillstånd som innebär hastigt uppkomna episoder med förvirring, huvudvärk, feber, kramper och koma, är för några personer med CADASIL ett av symtomen som leder till diagnosen. Migrän med aura har kopplats till en ökad risk för akut encefalopati, varför man tror att de bakomliggande mekanismerna för de två tillstånden kan vara desamma. De flesta tillfrisknar spontant från akut encefalopati inom några dagar eller veckor, och inom tre månader har nästan alla (96 procent) återhämtat sig.

Förlopp

Sjukdomen fortskrider långsamt med långa perioder utan nya symtom. De flesta med sjukdomen får flera korta episoder med övergående neurologiska symtom under sin livstid, men bara en del av dem leder till stroke. Antalet episoder kan variera mellan olika personer med sjukdomen.

Upprepade cirkulationsstörningar i hjärnan leder senare till funktionsnedsättning, gångsvårigheter och urininkontinens. En del med sjukdomen insjuknar med ett smygande förlopp, där de långsamt förlorar funktioner utan att ha haft någon tydlig TIA eller stroke.

Rökning är en riskfaktor och försämrar prognosen. Andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom såsom diabetes, övervikt, hypertoni och hyperlipidemi ökar risken för stroke.

Diagnostik

Misstanke om CADASIL bör uppstå om en person har:

  • Symmetriska förändringar av den vita substansen i hjärnan vid undersökning med datortomografi eller magnetkamera utan att ha kardiovaskulära riskfaktorer, samt släktingar som haft migrän med aura, stroke eller TIA, kognitiv nedsättning eller psykiska symtom (depression).
  • Förändringar av den vita substansen i främre (anteriora) delar av tinninglober eller capsula externa.
  • Stroke eller TIA utan kardiovaskulära riskfaktorer.

Det är viktigt att komma ihåg att CADASIL kan förekomma hos personer med lindriga tecken eller symtom även i äldre ålder, utan anamnes på stroke och utan kännedom om släktingar med symtom. CADASIL kan inte heller uteslutas bara för att en person med omfattande förändringar i den vita substansen i hjärnan har kardiovaskulära riskfaktorer. För att kunna se typiska förändringar av den vita substansen i hjärnan, så kallade förstorade perivaskulära rum och mikroblödningar, rekommenderas en magnetkameraundersökning. Hos en del med sjukdomen finns förändringar av den vita substansen redan i 20–årsåldern, och vid 40 års ålder har nästan alla med CADASIL vitsubstansförändringar.

Ett minskat blodflöde i hjärnans vitsubstans, som beror på att de mindre artärgrenarna skadas vid CADASIL, kan ses vid en annan typ av undersökning av hjärnan, så kallad PET-kameraundersökning, redan vid 30 års ålder.

Diagnosen kan bekräftas genom att den sjukdomsorsakande varianten av genen NOTCH3 påvisas med DNA-analys.

Diagnosen kan även bekräftas med analys av vävnadsprov som innehåller artärer från huden (hudbiopsi) och som i elektronmikroskopisk undersökning visar ett för sjukdomen typiskt granulärt osmiofilt material (GOM) utanför artärernas muskelceller, eller immunohistokemiskt med förekomst av N3ECD (NOTCH3 extracellular domain). Vävnadsprov är aktuellt särskilt när det inte är verifierat om varianten är sjukdomsorsakande, det vill säga när en förändring i NOTCH3 konstaterats men man i dagsläget inte säkert känner till vad förändringen medför.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att erbjuda genetisk vägledning. Det innebär information om sjukdomen och hur den ärvs samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att insjukna/ få barn med samma sjukdom.

Om den genetiska avvikelsen är känd i släkten och upprepningsrisken är förhöjd kan anlagsbärar- och fosterdiagnostik erbjudas, liksom i vissa fall preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT).

Andra sjukdomar kan ge liknande symtom och magnetkamerafynd som vid CADASIL och är därför viktiga att utesluta (differentialdiagnostik). Det kan till exempel vara multipel skleros, CARASIL (cerebral autosomal recessiv arteriosklerotisk arteriopati med subkortikala infarkter och leukoencefalopati), Binswangers sjukdom, cerebrala småkärlssjukdomar med COL4A1 mutation (PADMAL), familjär hemiplegisk migrän, hereditär spastisk parapares, MELAS, och Fabrys sjukdom. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns det separata informationsmaterial om hereditär spastisk parapares, MELAS och Fabrys sjukdom.

Behandling/stöd

Det finns ingen behandling som botar CADASIL. Behandlingen inriktas på att förebygga och lindra symtom och medicinska komplikationer och att kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen leder till. Personer med CADASIL behöver kontakt med neurolog- eller medicinklinik och/eller kognitiva mottagningar med kunskap om CADASIL.

Alla riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar måste uppmärksammas vid utredning och behandling. Sådana riskfaktorer inkluderar till exempel diabetes, övervikt, hypertoni och hyperlipidemi. Förebyggande åtgärder är viktiga, som till exempel att låta bli att röka och att vara försiktig med alkohol. Både rökning och hög alkoholkonsumtion ökar risken för stroke och gör att man kan insjukna tidigare. Det är också viktigt att motionera.

Blodtrycket bör kontrolleras regelbundet. Även blodsocker, blodvärde (hemoglobin, Hb), blodfetter, vitamin B12 och folsyra kontrolleras, och behandling ges vid behov.

Blodet blir mer trögflytande om man inte får i sig tillräckligt med vätska. Därför är det viktigt med tillräcklig vätsketillförsel, särskilt i samband med operationer, för att undvika lågt blodtryck (hypotoni), samt vid magsjuka och vid fysisk träning för att undvika uttorkning.

Det är viktigt att utesluta andra, möjligen behandlingsbara, orsaker till polyneuropati, som till exempel diabetes eller B-vitaminbrist.

Läkemedel

Medicinering som minskar dilatation (vidgning av kärl) bör undvikas vid CADASIL.

Personer som har haft TIA eller stroke behandlas vanligen med trombocythämmande läkemedel. Blodförtunnande läkemedel rekommenderas inte som förebyggande mot stroke med tanke på risken för hjärnblödning. Undantaget är om man har en sjukdom/ett tillstånd med indikation för sådan behandling (som till exempel lungemboli eller förmaksflimmer). Fördelarna med behandling bör vägas mot risken för en hjärnblödning.

Trombolysbehandling (blodproppsbehandling) i samband med akut stroke rekommenderas inte om det handlar om en infarkt i hjärnans små kärl, vilket nästan alltid är fallet vid CADASIL. Om det istället rör sig om en blodpropp (trombos) i ett av de stora kärlen, som då eventuellt inte är kopplat till CADASIL, bör man väga fördelarna med trombolys mot den potentiella risken för en hjärnblödning.

Det är viktigt att undvika sådant som kan utlösa migränattacker. Vid ett migränanfall kan acetylsalicylsyra och paracetamol liksom ibuprofen och andra COX-hämmare användas. Behandling med triptaner kan övervägas, men det är viktigt att väga fördelarna med behandlingen mot eventuella allvarliga biverkningar. Behandling med CGRP-hämmare (kalcitoningenrelaterad peptid-receptorblockerare) bör dock undvikas, då dessa hindrar dilatation och effekten vid CADASIL är okänd. Om migränattackerna kommer tätt, tre gånger per månad eller oftare, kan förebyggande medicinering vara av värde. Icke selektiva betablockerare har dock visat sig ha en ogynnsam effekt som migränprofylax hos personer med CADASIL.

Vid behandling av psykiatriska symtom bör man följa allmänna riktlinjer och riktlinjer för andra cerebrovaskulära sjukdomar.

Epilepsi behandlas med antiepileptiska läkemedel.

Vid neuropatiska smärtor kan läkemedel mot nervsmärta provas men det är viktigt att ta hänsyn till biverkningar och eventuella negativa effekter på den kognitiva förmågan.

Preventivmedel i tablettform som innehåller östrogen samt övrig östrogenbehandling bör användas med försiktighet med tanke på den förhöjda risken för blodproppar.

När en person med CADASIL ska opereras är det viktigt att narkosläkaren är medveten om sjukdomen.

Vid kontraströntgen av artärer i hjärnan eller halspulsådern gäller samma försiktighetsåtgärder som för andra patienter.

Graviditet

Under en graviditet löper kvinnor med sjukdomen större risk att få havandeskapsförgiftning med krampanfall (preeklampsi), och ungefär sex till åtta veckor efter förlossningen har de en större risk att få neurologiska symtom och migränanfall, som kan vara svåra. Noggranna kontroller är därför viktiga och graviditeten bör följas inom specialistmödravården.

Rehabilitering

Rehabiliteringsinsatser behövs för att om möjligt få tillbaka och upprätthålla en så god funktionsnivå som möjligt. Insatserna omfattar träning av motorik, tal och kognitiva funktioner utifrån de funktionsnedsättningar som har uppstått. Beroende på hur stor den motoriska funktionsnedsättningen är kan hjälpmedel, anpassningar och förbättrade arbetssätt behövas för att underlätta vardagen. En arbetsterapeut ansvarar för detta. Vid talsvårigheter och afasi kan det behövas råd och träning av en logoped.

Arbetsförmedlingen ger vägledning vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Behov av rehabilitering utreds av Försäkringskassan, som också samordnar de insatser som behövs för att söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Att leva med en fortskridande sjukdom kan vara en stor påfrestning både för den enskilda och för hela familjen. Därför är det viktigt att behovet av socialt och psykologiskt stöd tillgodoses. Information om samhällets stödinsatser behövs också.

Efter hand som sjukdomen fortskrider ökar oftast behovet av hjälp och stöd i det dagliga livet. Hjälpinsatser i hemmet kan göra det möjligt att bo kvar i sin vanliga miljö. Möjlighet till dagverksamhet ger stimulans och dessutom avlösning för de anhöriga. Längre fram i sjukdomsförloppet kan det bli aktuellt med bostad med särskild service. Lämpligt stöd planeras i samråd med den som har sjukdomen, anhöriga och kommunens biståndsbedömare eller LSS-handläggare.

Forskning

Klinisk forskning genomförs vid de svenska centrumen (se under rubriken Resurser) i samarbete med finska CADASIL-gruppen. För information kontakta Matti Viitanen eller Pia Andersen, Kognitiv mottagning, M52, Tema Inflammation och Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, e-post matti.viitanen@ki.se eller pia.andersen@ki.se.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: CADASIL.

Databasen EU Clinical Trials Register drivs av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som samlar information om europeiska kliniska studier, se clinicaltrialsregister.eu, sökord: CADASIL.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: CADASIL.

Resurser

Kognitiv mottagning, M52, Tema Inflammation och Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, telefon 08-585 855 00.

Neurologmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, telefon 031-342 10 00.

Minnesmottagningen, VE Minnessjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Malmö,
telefon 040-33 10 00.

Medicinska och geriatriska akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, telefon 010-103 00 00.

Akutsjukvård och internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, telefon 018-611 00 00.

Neurocentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, telefon 090-785 00 00.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. CSD kan ta emot frågor samt ge vägledning och information om sällsynta hälsotillstånd. Kontaktuppgifter till CSD i respektive region finns på den gemensamma webbplatsen CSD i samverkan, se csdsamverkan.se. På webbplatsen finns också uppgifter om expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper samt länkar till andra informationskällor.

Europeiska referensnätverk (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta sjukdomar och tillstånd. I de virtuella nätverken diskuteras diagnos och behandling för patienter från hela Europa. För mer information, se Europeiska kommissionen och Orphanet.

CADASIL ingår i nätverket VASCERN för sällsynta kärlsjukdomar.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om CADASIL:

Universitetslektor, överläkare Katarina Jood, Neurologmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, telefon 031-342 10 00, e-post katarina.jood@neuro.gu.se.

Docent, överläkare Katarina Nägga, Geriatriska sektionen, Medicinska och geriatriska akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, telefon 010-103 00 00, e‑post katarina.nagga@regionostergotland.se.

Överläkare Erik Nilsson, VE Minnessjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Malmö, telefon 040-33 10 00, e-post erik.x.nilsson@skane.se.

Överläkare Anna Stenborg, VO Akutsjukvård och internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, telefon 018-611 00 00, e-post anna.stenborg@akademiska.se.

Biträdande överläkare Pia Andersen, Kognitiv mottagning, M52, Tema Inflammation och Åldrande,Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, telefon 08-585 855 00, e-post pia.andersen@ki.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med ett sällsynt hälsotillstånd. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för medlemmarna, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

För många sällsynta hälsotillstånd finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar och andra närstående till personer med sjukdomen eller syndromet.

Det finns ingen specifik intresseorganisation för personer med CADASIL i Sverige, men generell kunskap om hjärnsjukdomar finns hos:

Neuro, telefon 08‑677 70 10, e‑post info@neuro.se, neuro.se.

STROKE-Riksförbundet, telefon 08-721 88 20, e-post info@strokeforbundet.se, strokeforbundet.se.

Demensförbundet, telefon 08-658 99 20, e-post rdr@demensforbundet.se, demensforbundet.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, telefon 072‑722 18 34, e‑post info@sallsyntadiagnoser.se, sallsyntadiagnoser.se.

CADASIL Together We Have Hope (CTWHH) är en internationell organisation för personer och familjer med CADASIL, se cadasilfoundation.org.

NORD, National Organization for Rare Diseases, är en amerikansk patientorganisation som har som syfte att sprida kunskap om sällsynta sjukdomar och intresseorganisationer, samt stödja patienter och deras närstående. De har en databas med beskrivningar av över 1 000 sällsynta hälsotillstånd, se rarediseases.org.

RareConnect, ett internationellt forum för personer med olika sällsynta diagnoser, erbjuder kontakt med andra som har syndromet, se rareconnect.org.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: CADASIL.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan (CSD i samverkan) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området sällsynta hälsotillstånd, se csdsamverkan.se.

Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktions­ned­sättningar och deras familjer. I samband med dessa anordnas även utbildningsdagar för personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar med den aktuella diagnosen. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar och syndrom. För information kontakta Ågrenska, telefon 031-750 91 00, e-post agrenska@agrenska.se, agrenska.se.

Ytterligare information

Till flera av diagnostexterna i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns en kort sammanfattning i pdf-format som kan laddas ner, skrivas ut och användas i olika sammanhang. Sammanfattningen återfinns högst upp på respektive sida.

Barn, ungdomar och vuxna med funktions­ned­sättningar kan få olika typer av stöd och insatser från samhället. För mer information, se Samhällets stödinsatser.

Personliga berättelser om hur det är att leva med ett sällsynt hälsotillstånd och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbplatser (se under rubriken Intresseorganisationer). Ågrenskas webbplats har också personliga berättelser och filmer samt annan värdefull information, se agrenska.se.

Databaser

OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man
omim.org
Sökord: CADASIL

GeneReviews (University of Washington)
genereviews.org
Sökord: CADASIL

Orphanet, europeisk databas
orpha.net
Sökord: CADASIL

Litteratur

Glover PA, Goldstein ED, Badi MK, Brigham TJ, Lesser ER, Brott TG et al. Treatment of migraine in patients with CADASIL: A systematic review and meta-analysis. Neurol Clin Pract. 2020; 10: 488–496. https://doi.org/10.1212/cpj.0000000000000769

Haritunians T, Chow T, De Lange RP, Nichols JT, Ghavimi D, Dorrani N et al. Functional analysis of a recurrent missense mutation in Notch3 in CADASIL. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2005; 76: 1242–1248. https://doi.org/10.1136/jnnp.2004.051854

Leyhe T, Wiendl H, Buchkremer G, Wormstall H. CADASIL: underdiagnosed in psychiatric patients? Acta Psychiatr Scand. 2005; 111: 392–397. https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.2004.00452.x

Liem MK, Lesnik-Oberstein SAJ, van der Grond J, Ferrari MD, Haan J. CADASIL and migraine: A narrative review. Cephalalgia 2010; 30: 1284–1289. https://doi.org/10.1177/0333102410370870

Mancuso M, Arnold M, Bersano A, Burlina A, Chabriat H, Debette S et al. Monogenic cerebral small-vessel diseases: diagnosis and therapy. Consensus recommendations of the European Academy of Neurology. Eur J Neurol. 2020; 27:909–927. https://doi.org/10.1111/ene.14183

Mizuno T, Mizuta I, Watanabe-Hosomi A, Mukai M, Koizumi T. Clinical and Genetic Aspects of CADASIL. Front Aging Neurosci. 2020; 12: 91. https://doi.org/10.3389/fnagi.2020.00091

Nakamura T, Watanabe H, Hirayama M, Inukai A, Kabasawa H, Matsubara M et al. CADASIL with NOTCH3 S180C presenting anticipation of onset age and hallucinations.
J Neurol Sci. 2005; 238: 87–91. https://doi.org/10.1016/j.jns.2005.07.001

Razvi SSM, Davidson R, Bone I, Muir KW. The prevalence of cerebral autosomal dominant arteriopathy with subcortical infarcts and leucoencephalopathy (CADASIL) in the west of Scotland. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2005; 76: 739–741. https://doi.org/10.1136/jnnp.2004.051847

Rinnoci V, Nannucci S, Valenti R, Donnini I, Bianchi S, Pescini F et al. Cerebral hemorrhages in CADASIL: report of four cases and a brief review. J Neurol Sci. 2013; 330: 45–51. https://doi.org/10.1016/j.jns.2013.04.002

Roine S, Pöyhönen M, Timonen S, Tuisku S, Marttila R, Sulkava R et al. Neurologic symptoms are common during gestation and puerperium in CADASIL. Neurology 2005; 64: 1441–1443. https://doi.org/10.1212/01.wnl.0000158655.71323.8a

Rutten JW, Van Eijsden BJ, Duering M, Jouvent E, Opherk C, Pantoni L et al. The effect of NOTCH3 pathogenic variant position on CADASIL disease severity: NOTCH3 EGFr 1–6 pathogenic variant are associated with a more severe phenotype and lower survival compared with EGFr 7–34 pathogenic variant. Genet Med. 2019; 21: 676–682. https://doi.org/10.1038/s41436-018-0088-3

Rutten JW, Hack RJ, Duering M, Gravesteijn G, Dauwerse JG, Overzier M et al. Broad phenotype of cysteine-altering NOTCH3 variants in UK Biobank: CADASIL to nonpenetrance. Neurology 2020; 95: e1835–e1843. https://doi.org/10.1212/wnl.0000000000010525

Thal DR, Grinberg LT, Attems J. Vascular dementia: different forms of vessel disorders contribute to the development of dementia in the elderly brain. Exp Gerontol 2012; 47: 816–824. https://doi.org/10.1016/j.exger.2012.05.023

Tan RYY, Markus HS. CADASIL. Migraine, Encephalopathy, Stroke and their Inter Relationships. PLoS One. 2016; 11: e0157613. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0157613

Tikka S, Baumann M, Siitonen M, Pasanen P, Pöyhönen M, Myllykangas L et al. CADASIL and CARASIL. Brain Pathol 2014; 24: 525–544. https://doi.org/10.1111/bpa.12181

Tikka S, Mykkänen K, Ruchoux MM, Bergholm R, Junna M, Pöyhönen M et al. Congruence between NOTCH3 mutations and GOM in 131 CADASIL patients. Brain 2009; 132: 933–939. https://doi.org/10.1093/brain/awn364

Uchino M, Hirano T, Uyama E, Hashimoto Y. Cerebral autosomal dominant arteriopathy with subcortical infarcts and leukoencephalopathy (CADASIL) and CADASIL-like disorders in Japan. Ann N Y Acad Sci. 2002; 977: 273–278. https://doi.org/10.1111/j.1749-6632.2002.tb04826.x

van Bogaert L. Encéphalopathie sous‑corticale progressive (Binswanger) a evolution rapide chez deux soeurs. Med Hellen 1955; 24: 961–972.

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga textunderlaget är professor Matti Viitanen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm.

Medicinsk expert som reviderat textunderlaget är professor Matti Viitanen, Kognitiv mottagning, M52, Tema Inflammation och Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge i Stockholm, tillsammans med specialistläkare i neurologi Pia Andersen.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet.

En särskild expertgrupp har granskat och godkänt materialet före publicering.

Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska i Göteborg ansvarar för redigering, produktion och publicering av materialet, se agrenska.se.

Frågor?

Kontakta Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska, telefon 031-750 92 00, e-post sallsyntahalsotillstand@agrenska.se.

 

Denna kunskapsdatabas ger information om sällsynta hälsotillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.