Ehlers-Danlos syndrom, vaskulär form (vEDS)

Synonymer Vaskulär EDS, kärltypen av EDS, EDS kärlform, Ehlers-Danlos syndrom typ IV
ICD-10-kod Q79.6
Publicerad 2023-11-14

Sjukdom/tillstånd

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en grupp bindvävssyndrom som påverkar leder, hud, blodkärl och inre organ. Överrörlighet i lederna, övertöjbar och mjuk hud samt sköra vävnader och kärlväggar hör till de kännetecknande symtomen. Även tänder och tandkött kan vara påverkade.

I gruppen Ehlers-Danlos syndrom ingår tretton syndrom med varierande symtom, svårighetsgrad och ärftlighetsmönster, enligt den senaste klassificeringen från 2017. De olika syndromen kan ge symtom som överlappar varandra men har delvis sina egna karaktäristiska symtom.

Flera personer har haft betydelse för definitionen av Ehlers-Danlos syndrom. Namnet syftar på en dansk och en fransk läkare, Edvard Ehlers och Henri-Alexandre Danlos, båda verksamma under början av 1900-talet. Syndromet beskrevs redan på 400-talet f.Kr. av Hippokrates.

Den vaskulära formen eller kärlformen av Ehlers-Danlos syndrom (vEDS) är den allvarligaste formen av Ehlers-Danlos syndrom. vEDS kallades tidigare Ehlers-Danlos syndrom typ IV.

vEDS karaktäriseras av en hög risk för allvarliga kärlkomplikationer samt bristningar i organ som tjocktarm och livmoder. Även tunn, genomskinlig hud och ökad förekomst av blåmärken är kännetecknande för vEDS. Kärlkomplikationerna och bristningarna vid vEDS kan ibland medföra livshotande tillstånd, framför allt på grund av blödning.

De individuella variationerna vid vEDS är stora vad gäller symtomen och deras svårighetsgrad. Även inom samma familj kan symtomen variera. De flesta med den bakomliggande genetiska förändringen får symtom med tiden, men det finns personer som inte utvecklar allvarliga symtom. Vid lindriga symtom kan syndromet förbli odiagnostiserat.

Det finns ingen behandling som botar vEDS. Behandlingen inriktas på att lindra symtomen och förebygga komplikationer. Ett särskilt blodtryckssänkande läkemedel kan minska belastningen på artärerna och därmed minska risken för kärlbristningar.

Personer med vEDS följs regelbundet av ett expertteam. Det är viktigt att söka akutsjukvård vid plötslig oväntad smärta då detta kan vara ett tecken på allvarliga komplikationer. Alla med syndromet bör bära en bricka, ett armband eller ett kort som informerar om att de har vEDS.

Det finns andra syndrom som liknar vEDS. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finns informationstexter om Marfans syndrom och Loeys-Dietz syndrom.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns diagnostexter om ytterligare två former av Ehlers-Danlos syndrom:

Vissa former av EDS är ytterst sällsynta med endast enstaka eller inga fall rapporterade i Sverige. Dessa former har därför inte inkluderats i kunskapsdatabasen.

Den hypermobila formen (hEDS) är den vanligast förekommande formen Ehlers-Danlos syndrom. Hypermobil EDS beskrivs inte i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd.

Det finns också andra former av överrörlighet som liknar hypermobil EDS men som inte uppfyller kriterierna för diagnosen. Dessa former klassificeras ofta som HSD (Hypermobile Spectrum Disorders).

För information om hEDS och HSD rekommenderas istället följande källor:

Förekomst

Det finns inga säkra uppgifter om hur många som har vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom. Uppskattningsvis har 1 av 50 000–200 000 personer syndromet. I Sverige känner man till cirka 75 personer som har fått diagnosen fastställd. Det kan finnas familjer med lindriga symtom där diagnosen inte har misstänkts och därför heller inte har bekräftats med DNA-analys.

Orsak

Vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom uppkommer vanligen till följd av en sjukdomsorsakande variant (mutation) i genen COL3A1 på kromosom 2 (2q32.2).

Generna är mallar för tillverkningen av (kodar för) proteiner som i sin tur har betydelse för bildningen av proteinet kollagen. COL3A1 kodar för alfa-1-kedjan i typ III-prokollagen som bidrar till att bygga upp typ III-kollagen.

Kollagen är den huvudsakliga komponenten i bindväv. Det är det vanligaste proteinet hos människan och utgör 30 procent av allt protein som finns i människokroppen. Det finns minst 25 olika typer av kollagen som förekommer i bland annat hud, ben, senor, brosk, blodkärl, tandkött, hornhinna, ögats glaskropp och stödjande vävnader i inre organ. Kollagen påverkar också andra proteiner och interagerar med dem för många olika funktioner i kroppen, till exempel sårläkning.

Kedjor av kollagen flätar ihop sig tre och tre och bildar starka trådar (fibriller). På så sätt skapar kollagen tillsammans med andra ämnen stabilitet i bindväven och ger stöd till andra vävnader. Vid vEDS har fibrillerna en glesare och förändrad struktur som gör att vävnaderna blir sköra med sämre hållfasthet.

Typ III-kollagen förekommer främst i huden, i kärlväggarna och i väggarna på ihåliga organ som tarmarna och livmodern. Förändringar i typ III-kollagenets uppbyggnad kan därmed leda till symtom från dessa organ.

Ärftlighet

Vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom nedärvs autosomalt dominant. Detta innebär att om en av föräldrarna har syndromet, det vill säga har en normal gen och en sjukdomsorsakande variant av en gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få den sjukdomsorsakande genvarianten 50 procent. De barn som inte har fått den sjukdomsorsakande genvarianten utvecklar inte symtom och för inte heller syndromet vidare.

De flesta med den sjukdomsorsakande genvarianten får symtom med tiden. Det finns dock personer som inte utvecklar allvarliga symtom.

autosomal dominant nedärvning.svg

Autosomal dominant nedärvning.

I mycket sällsynta fall (färre än 1 procent av alla som har fått diagnosen) har personen med syndromet två sjukdomsorsakande genvarianter. I dessa fall är båda föräldrarna anlagsbärare och har diagnosen vEDS. Hos personer med två sjukdomsorsakande genvarianter blir syndromet mycket svårt.

Hos hälften av alla med vEDS har syndromet uppstått till följd av en nyuppkommen sjukdomsorsakande variant av en gen (nymutation). Genvarianten har då oftast uppstått i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermie). Sannolikheten att föräldrarna på nytt får ett barn med syndromet uppskattas till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna genvarianten hos barnet blir dock ärftlig, och kan därmed föras vidare till nästa generation.

Symtom

Ett antal olika organ kan påverkas vid vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom. Syndromets svårighetsgrad kan i hög grad variera både inom familjer och mellan olika familjer, även om man bär på samma genetiska förändring. Alla som har syndromet har inte alla symtom. De flesta får symtom med tiden, men det finns personer som inte utvecklar några allvarliga symtom. Vid lindriga symtom kan syndromet förbli odiagnostiserat.

Barn med vEDS föds vanligtvis lite för tidigt. Barnen kan födas med en felställning av den ena eller båda fötterna som innebär att foten är sned och inåtvriden, så kallad klumpfot (pes equino varus adductus, PEVA). Andra barn kan födas med ena eller båda höfterna ur led (höftledsluxation).

Under barndomen finns en ökad tendens att få blåmärken. Många har redan som barn en tunn och genomskinlig hud och blodkärl som syns genom huden. De allra flesta barn med vEDS har dock fått diagnosen fastställd till följd av att syndromet sedan tidigare är känt i familjen och inte på grund av egna symtom.

Kärl och vävnader

Karaktäristiskt för vEDS är en stor risk för allvarliga kärlkomplikationer. Framförallt påverkas pulsådrorna (artärerna) som för blodet från hjärtat ut till kroppen. Ibland är också stora kroppspulsådern (aorta) påverkad.

Den vanligaste kärlkomplikationen är artärdissektion, vilket innebär att artärväggen delas längs med kärlet. Blodet banar då en ny väg och flyter fram dels i den nya fickan inuti själva kärlväggen, dels i kärlets normala hålrum. En dissektion försvagar artärväggen och ökar risken för bristning (ruptur). Beroende på var och i vilket kärl skadan sitter kan dissektionen orsaka nedsatt blodflöde och ibland proppbildning. Om hjärtats kranskärl drabbas kan en dissektion leda till hjärtinfarkt. Om halsens eller hjärnans artärer drabbas kan en dissektion leda till stroke.

En mer ovanlig kärlkomplikation vid vEDS är aneurysm. Det innebär att det bildas utbuktningar i kärlet på grund av en svaghet i kärlväggen. Aneurysm ger vanligtvis inte några symtom. Utbuktningen medför däremot en risk för att kärlväggen ska brista och orsaka en livshotande blödning.

Förstoring av tre kärl. Ett utan påverkan på kärlväggen, ett som har en dissektion, och ett som har aneurysm.

Opåverkat kärl, kärl med artärdissektion och kärl med aneurysm.

Även vävnader i till exempel tjocktarm och livmoder kan vid vEDS vara sköra med risk för ruptur. Ruptur av tjocktarmen är en av de vanligaste allvarliga komplikationerna vid vEDS. Ett symtom vid tarmruptur är en stegrande smärta i buken. Smärtan är oftast lokaliserad till nedre vänstra delen av buken. Förstoppning kan öka risken för tarmruptur.

Det kan förekomma blödningar från mag-tarmkanalen, även om det är ovanligt.

Ögon

Plötslig värk, svullnad och rodnad i ett öga kan vara ett tecken på att det har uppstått en kärlförändring i form av en arteriovenös fistel bakom ögat (sinus-cavernosus-syndromet). Det innebär att det har uppkommit en förbindelse mellan en artär och en ven utan mellanliggande kärlförbindelser, vilket leder till svullnad och högt tryck på bland annat synnerven. Utan akut behandling kan det leda till bestående synnedsättning.

Hud

Tunn och genomskinlig hud där blodkärlen syns igenom är vanligt. Personer med vEDS får lätt blåmärken även vid lindriga skador. Blåmärkena kan uppstå på ovanliga ställen som på mage och rygg. Barn kan ibland få mycket utbredda blåmärken vilket kan misstas för barnmisshandel innan diagnosen har ställts.

Brist på underhudsfett och bindväv på händer och fötter kan för ett fåtal personer medföra ett åldrat utseende på händerna (akrogeri).

Att få åderbråck (varicer) före 30 års ålder kan vara ett tecken på vEDS. Åderbråck kan normalt också förekomma hos kvinnor utan vEDS som genomgått graviditet.

Övriga symtom

Ledsymtom förekommer, till exempel axlar som går ur led (axelluxation).

Munhälsan kan påverkas vid vEDS. Tandköttet kan vara lättblödande på grund av att vävnaden är skör.

En del personer med vEDS får lungkollaps utan andra bakomliggande orsaker (spontan pneumothorax). Lungkollaps innebär att ett litet hål i yttre lungsäcken gör att luft kommer in mellan det yttre och inre lungsäcksbladet där det normalt är undertryck. I det skadade området trycker luften ihop lungan i större eller mindre utsträckning. En total kollaps av lungan kan leda till andnöd och bröstsmärta och kräver omhändertagande på sjukhus. Det är dock mycket ovanligt. Tillståndet är oftast inte livshotande eftersom den andra lungan fortfarande fungerar normalt. För vissa personer med vEDS är lungkollaps det första symtomet på syndromet.

Personer med vEDS har ofta gemensamma utseendemässiga drag. Många har stora, framträdande ögon, smal näsa, tunna läppar, avsaknad av öronsnibbar samt en liten haka. Alla med vEDS har dock inte dessa drag.

Graviditet

En graviditet innebär stora risker för livshotande komplikationer för en kvinna med vEDS. Risken för ruptur av stora kroppspulsådern (aorta) eller en annan pulsåder (artär) ökar vid en graviditet. Det finns även risk för ruptur av livmodern.

De kvinnor som har kända artärdissektioner avråds från graviditet.

Diagnostik

Vaskulärt Ehlers-Danlos syndrom ger inte alltid några yttre tecken. Det är därför ovanligt att diagnosen ställs innan personen själv eller någon annan i familjen får allvarliga symtom. Vanligen väcks misstanken om vEDS när det finns en familjehistoria med kärldissektion eller kärlruptur, det vill säga att någon i familjen har drabbats av en svår komplikation eller tidig död. Om vEDS inte finns i familjen uppkommer misstanke om ett bakomliggande bindvävssyndrom vid händelser som kärlruptur, kärldissektion eller tarmruptur hos en ung person. När misstanken har väckts görs en genetisk utredning.

Diagnosen kan i de flesta fall bekräftas med DNA-analys. En sjukdomsorsakande variant i COL3A1 kan påvisas hos fler än 98 procent av alla som har fått diagnosen vEDS baserat på symtom och sjukdomstecken. Idag (2023) analyseras oftast en panel av flera gener som är associerade med skör bindväv. I en sådan panel ingår COL3A1-genen, liksom andra gener kopplade till andra syndrom med symtom från bindväv och stora kärl. Hit hör till exempel Marfans syndrom och Loeys-Dietz syndrom, som båda är viktiga differentialdiagnoser till vEDS. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns separata informationstexter om Marfans syndrom och Loeys-Dietz syndrom.

Om en sjukdomsorsakande variant inte kan påvisas vid DNA-analys trots klinisk misstanke om diagnosen kan ett vävnadsprov tas för biokemisk analys av typ III-kollagen. 

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att genetisk vägledning erbjuds. Det innebär information om syndromet och hur den nedärvs, samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma syndrom.

Vid ärftliga syndrom där den genetiska avvikelsen är påvisad i familjen kan i vissa fall anlagsbärardiagnostik, fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT) utföras.

Behandling/stöd

Det finns ingen behandling som botar vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom. Behandlingen inriktas framför allt på att förebygga komplikationer genom medicinering och livsstilsråd, samt att kompensera för de funktionsnedsättningar som syndromet kan leda till.

Personer med vEDS följs regelbundet av ett expertteam där det ingår specialist i internmedicin, kardiolog, kärlkirurg, ortoped, fysioterapeut och klinisk genetiker. Andra specialister kan behöva delta i uppföljning och behandling. Barn följs av motsvarande barnspecialister.

Personer med vEDS bör bära en bricka, ett armband eller ett kort med information om syndromet. På kortet bör också expertteamets kontaktuppgifter finnas. I journalen görs en markering med information om diagnosen så att övrig sjukvårdspersonal genast ser att personen har diagnosen vEDS när de öppnar journalen.

Vid nytillkommen svår smärta bör personer med vEDS söka akutsjukvård. Då både rupterade artärer och kärldissektioner kan ge upphov till livshotande tillstånd bör arteriell orsak till symtomen avskrivas med god säkerhet innan personen lämnar akutmottagningen. Konsultation med kärlkirurg eller annan vEDS-kunnig läkare rekommenderas i fall där orsaken till smärtan är oklar.

Kärl och vävnader

I första hand rekommenderas långtidsbehandling med läkemedlet celiprolol. I Sverige förskrivs det på licens. Celiprolol är en blodtryckssänkande medicin av typen betablockerare. Trots en hel del forskning är det ännu inte klarlagt på vilket sätt läkemedlet fungerar vid vEDS. En del av effekten är att den mekaniska belastningen på artärerna minskar. Läkemedlet ges även till barn från 10 års ålder.

Om blodtrycket är förhöjt trots behandling med celiprolol behövs tillägg av någon annan blodtrycksmedicin.

Vid vEDS bör man helst undvika blodförtunnande läkemedel med tanke på den ökade blödningsrisken.

Det är viktigt för både barn och vuxna med vEDS att förebygga förstoppning, som tros kunna bidra till en ökad risk för ruptur av tjocktarmen. En dietist kan ge råd om lämplig kost. Ibland behövs även läkemedel för att förebygga förstoppning.

Regelbunden avbildning av pulsådersystemet bör övervägas för att tidigt upptäcka kärlförändringar som dissektion eller aneurysm. Behandlande läkare avgör i samråd med individen om avbildningar ska göras, hur ofta och med vilken metod. Metoder som kan användas är kontrastförstärkt magnetkameraundersökning (MR) eller datortomografi (DT). Kontrastmedlet får inte sprutas in i blodkärlen med högt tryck.

Ögon

Vid plötslig värk, svullnad och rodnad i ett öga bör man söka akutsjukvård. Symtomen kan vara tecken på sinus-cavernosus-syndromet. Tillståndet behandlas genom att den nyuppkomna förbindelsen mellan en artär och en ven stängs genom embolisering. Det innebär att blodkärlen täpps till med partiklar via en tunn slang. Snabb behandling är nödvändig för att undvika att synen skadas.

Övrigt

Viktigt

All kärlavbildning där man med högt tryck sprutar in kontrastmedel i en pulsåder bör undvikas.

Vid vEDS behöver alla typer av operationer ifrågasättas och andra behandlings­alternativ övervägas. I de fall då en operation inte bedöms vara alltför riskabel utan kan och behöver utföras bör kirurgen i förväg få hjälp och råd angående lämplig tekniker. Det ger förutsättningar för en bra sårläkning. Vid alla mer riskabla operationer bör en kärlkirurg med erfarenhet av vEDS medverka eller finnas tillgänglig vid behov.

En god kosthållning är viktig för bindväv och kärl. I synnerhet bör man vara noga med att få i sig tillräckligt mycket C-vitamin som behövs vid bildningen av kollagen.

Såväl barn som vuxna med vEDS bör undvika kontaktsporter och fysiska aktiviteter med stor skaderisk, liksom tyngdlyftning, gymnastik och idrotter med hög belastning på lederna.

Vid överrörlighet i leder kan en fysioterapeut ge råd om övningar för att stärka muskulaturen kring lederna och förebygga ledbesvär. En arbetsterapeut kan ge råd om anpassningar och hjälpmedel.

Personer med vEDS bör informera sin tandläkare om diagnosen eftersom de har en skör bindväv som blöder lättare. En effektiv men skonsam tandborstteknik förebygger tandlossning.

Barn, föräldrar, syskon och andra närstående kan behöva psykologiskt stöd när diagnosen ställs och även senare. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan vara värdefullt.

Graviditet

Kvinnor med vEDS behöver informeras om risken för livshotande komplikationer vid en graviditet. Om en kvinna ändå väljer att genomgå en graviditet erbjuds hon stöd av sjukvården under hela förloppet. Här ingår regelbundna kontroller och planering inför förlossningen.

Gravida kvinnor med vEDS följs av specialistmödravården. De bör förlösas med kejsarsnitt före fullgången tid för att undvika värkarbetet som ökar risken för komplikationer. Kvinnor med vEDS som trots rekommendationerna har fött barn vaginalt behöver i högre grad än andra kvinnor göra övningar för att stärka bäckenbottenmuskulaturen.

Förskola och skola

Även om det är mycket ovanligt att barn med vEDS får komplikationer, i synnerhet före puberteten, är det viktigt att informera förskolepersonal och skolpersonal om syndromet. Personalen bör veta vilka varningssignaler som finns och hur de ska agera i nödfall. Varningssignaler är till exempel buksmärtor, andnöd och smärtor i bröstkorgen. I dessa situationer ska sjukvården omedelbart kontaktas. Ansvarig läkare informerar förskola och skola i samråd med föräldrarna. Barn med vEDS får lära sig vid vilka situationer de ska prata med en vuxen om sina symtom.

Vuxna

Personer med vEDS behöver livslång uppföljning av ett expertteam.

Arbetsförmedlingen ger vägledning vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Forskning

Internationellt pågår mycket forskning om vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom. Vid Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore, USA, och vid Université Paris Cité, INSERM, Paris Cardiovascular Research Centre i Frankrike, pågår studier för att utvärdera effekten av befintliga läkemedel och utveckla nya läkemedel som förebygger kärlkomplikationer vid vEDS.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala pågår bland annat studier för att utvärdera betydelsen av celiprolol-behandling av personer med vEDS.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: vascular Ehlers Danlos syndrome.

Databasen EU Clinical Trials Register drivs av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som samlar information om europeiska kliniska studier, se clinicaltrialsregister.eu, sökord: vascular Ehlers Danlos syndrome.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: vascular Ehlers-Danlos syndrome.

Resurser

Personer med vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom (vEDS) bör regelbundet följas av ett expertteam med kunskap om vEDS i samarbete med ansvarig läkare på hemorten. Utredningen görs av behandlande läkare i samarbete med specialister inom klinisk genetik. Behandlingen koordineras av patientansvarig läkare.

Särskild kunskap om vEDS finns vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kontaktpersoner är överläkare Anna Stenborg och professor Anders Wanhainen (se Resurspersoner).

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. CSD kan ta emot frågor samt ge vägledning och information om sällsynta hälsotillstånd. Kontaktuppgifter till CSD i respektive region finns på den gemensamma webbplatsen CSD i samverkan, se csdsamverkan.se. På webbplatsen finns också uppgifter om expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper samt länkar till andra informationskällor.

Europeiska referensnätverk (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta sjukdomar och tillstånd. I de virtuella nätverken diskuteras diagnos och behandling för patienter från hela Europa. För mer information, se Europeiska kommissionen.

Vaskulär form av Ehlers-Danlos syndrom (vEDS) ingår i nätverket VASCERN för sällsynta kärlsjukdomar.

Tandvård

Mun‑H‑Center är ett nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta hälsotillstånd och en del av specialisttandvården inom Folktandvården Västra Götaland. Verksamheten innefattar specialisttandvård, informationsspridning, forskning och orofaciala hjälpmedel. Mun‑H‑Center har även en app med information om sällsynta hälsotillstånd, MHC‑appen. Mun‑H‑Center, Göteborg, telefon 010‑441 79 80, e‑post mun‑h‑center@vgregion.se, mun‑h‑center.se.

Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd är ett nationellt center för tillstånd som medför avvikande tand- och käkutveckling, nedsatt oral funktion och behov av omfattande behandling. Odontologiska Institutionen, Jönköping, telefon 010‑242 46 66, e‑post kompetenscenter@rjl.se, rjl.se.

Odontologiskt Kunskapscentrum i Norr för sällsynta hälsotillstånd finns vid specialisttandvården vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Centret är en resurs för tandläkare, vårdpersonal, patienter och patientföreningar. Verksamheten omfattar utredning, diagnos och behandlingsplanering samt rådgivning och stöd vid behandling.
Kunskapscentrum i Norr – Spec tandvård THU, telefon 090‑785 62 32, e‑post kunskapscentruminorr.pedodonti@regionvasterbotten.se, regionvasterbotten.se.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om vEDS:

Professor, överläkare Anders Wanhainen, Kärlkirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala, telefon 018-611 00 00, e-post anders.wanhainen@surgsci.uu.se.

Överläkare Kalliopi Kazamia, Barnkardiologi, Specialiserad pediatrik, Akademiska sjukhuset, Uppsala, telefon 018-611 00 00, e-post kalliopi.kazamia@akademiska.se.

Överläkare Anna Stenborg, Internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala, telefon 018-611 00 00, e-post anna.stenborg@akademiska.se.

Docent, överläkare Eva-Lena Stattin, Klinisk genetik, Akademiska sjukhuset, Uppsala, telefon 018-611 00 00, eva-lena.maria.stattin@akademiska.se.

Docent, överläkare Erik Björck, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, telefon 08-123 700 00, e-post erik.bjorck@ki.se.

Överläkare Maritta Hellström-Pigg, Klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, telefon 08-123 700 00, e-post maritta.hellstrom-pigg@regionstockholm.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med ett sällsynt hälsotillstånd. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för medlemmarna, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

Riksförbundet Ehlers-Danlos syndrom (EDS Riksförbund) är en patientförening som hjälper till att förmedla kontakt med andra som har Ehlers-Danlos syndrom och deras närstående. EDS Riksförbund har ett nätverk av lokala kontaktpersoner, e-post info@ehlers-danlos.se, ehlers-danlos.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för människor som lever med sällsynta hälsotillstånd och olika funktionsnedsättningar, telefon 072‑722 18 34, e‑post info@sallsyntadiagnoser.se, sallsyntadiagnoser.se.

The vEDS Movement är en internationell intresseorganisation som stöttar patienter och familjer, sprider information och stöder forskning om vaskulär EDS, se thevedsmovement.org.

The Ehlers-Danlos Society är en internationell intresseorganisation som bland annat tar initiativ till och stöder forskning om Ehlers-Danlos syndrom, se ehlers-danlos.com.

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: Ehlers Danlos syndrome.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan (CSD i samverkan) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området sällsynta hälsotillstånd, se csdsamverkan.se.

Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och deras familjer. I samband med dessa anordnas även diagnosspecifika kursdagar för personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar med den aktuella diagnosen. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar och syndrom. För information kontakta Ågrenska, telefon 031-750 91 00, e-post info@agrenska.se, agrenska.se.

Riksförbundet Ehlers-Danlos syndrom deltar i och tar initiativ till kompetensutveckling och erfarenhetsutbyten på regional och nationell nivå (se Intresseorganisationer).

Internationella konferenser arrangeras av The Ehlers-Danlos Society (se Intresseorganisationer).

Ytterligare information

Till flera av diagnostexterna i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns en kort sammanfattning i pdf-format som kan laddas ner, skrivas ut och användas i olika sammanhang. Sammanfattningen återfinns högst upp på respektive sida.

Barn, ungdomar och vuxna med funktions­ned­sättningar kan få olika typer av stöd och insatser från samhället. För mer information, se Samhällets stödinsatser.

Personliga berättelser om hur det är att leva med Ehlers-Danlos syndrom och annan information finns på Riksförbundet Ehlers-Danlos syndroms webbplats (se Intresseorganisationer). Det går bland annat att beställa bärarkort för personer med Ehlers-Danlos syndrom. Det finns bärarkort för hEDS, cEDS och vEDS, samt bärarkort för HSD.

Det europeiska referensnätverket VASCERN, tillhandahåller informationsmaterial även för patienter, se webbplatsen VASCERN. VASCERN har även sammanställt en spellista med informationsvideor och föreläsningar (på engelska), se youtube.com/playlist. Kontaktpersoner för VASCERN i Sverige är överläkare Anna Stenborg och professor Anders Wanhainen (se Resurser).

Ågrenska har mycket information om sällsynta diagnoser på sin webbplats, bland annat personliga berättelser och filmer, se agrenska.se.

Databaser

I följande databaser finns sökbar information om sällsynta hälsotillstånd:

  • OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: Ehlers-Danlos syndrome, vascular type; edsvasc
  • GeneReviews (University of Washington), genereviews.org, sökord: vascular Ehlers-Danlos syndrome
  • Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: vascular Ehlers Danlos syndrome.

Litteratur

Baderkhan H, Wanhainen A, Stenborg A, Stattin EL, Björck M. Celiprolol treatment in patients with vascular Ehlers-Danlos syndrome. Eur J Vasc Endovasc Surg 2021; 61: 326–331. https://doi.org/10.1016/j.ejvs.2020.10.020

Björck M, Hägg A, Wanhainen A, Hellström Pigg M, Bergqvist D. Nya behandlingsmöjligheter vid vaskulärt Ehlers–Danlos syndrom. Läkartidningen 2013; 110: 1354–1355.

Byers PH, Belmont J, Black J, De Backer J, Frank M, Jeunemaitre X et al. Diagnosis, natural history, and management in vascular Ehlers-Danlos syndrome. Am J Med Genet C Semin Med Genet 2017; 175: 40–47. https://doi.org/10.1002/ajmg.c.31553

Eagleton MJ. Arterial complications of vascular Ehlers-Danlos syndrome. J Vasc Surg 2016; 64: 1869–1880. https://doi.org/10.1016/j.jvs.2016.06.120

Frank M, Adham S, Seigle S, Legrand A, Mirault T, Henneton P et al. Vascular Ehlers-Danlos syndrome: Long-term observational study. J Am Coll Cardiol 2019; 73: 1948–1957. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2019.01.058

Frank M, Albuisson J, Ranque B, Golmard L, Mazzella JM, Bal-Theoleyre L et al. The type of variants at the COL3A1 gene associates with the phenotype and severity of Vascular Ehlers-Danlos Syndrome. Eur J Hum Genet 2015; 23: 1657–1664. https://doi.org/10.1038/ejhg.2015.32

Legrand A, Guery C, Faugeroux J, Fontaine E, Beugnon C, Gianfermi A et al. Comparative therapeutic strategies for preventing aortic rupture in a mouse model of vascular Ehlers-Danlos syndrome. PLoS Genet 2022; 18: e1010059. https://doi.org/10.1371/journal.pgen.1010059

Malfait F, Francomano C, Byers P, Belmont J, Berglund B, Black J et al. The 2017 international classification of the Ehlers-Danlos syndromes. Am J Med Genet C Semin Med Genet 2017; 175: 8–26. https://doi.org/10.1002/ajmg.c.31552

Olubajo F, Kaliaperumal C, Choudhari KA. Vascular Ehlers-Danlos Syndrome: Literature review and surgical management of intracranial vascular complications. Clin Neurol Neurosurg 2020; 193: 105775. https://doi.org/10.1016/j.clineuro.2020.105775

Ong KT, Perdu J, De Backer J, Bozec E, Collignon P, Emmerich J et al. Effect of celiprolol on prevention of cardiovascular events in vascular Ehlers-Danlos syndrome: a prospective randomised, open, blinded-endpoints trial. Lancet 2010; 376: 1476–1484. https://doi.org/10.1016/s0140-6736(10)60960-9

Pepin MG, Schwarze U, Rice KM, Liu M, Leistritz D, Byers PH. Survival is affected by mutation type and molecular mechanism in vascular Ehlers-Danlos syndrome (EDS type IV). Genet Med 2014; 16: 881–888. https://doi.org/10.1038/gim.2014.72

Shalhub S, Black JH 3rd, Cecchi AC, Xu Z, Griswold BF, Safi HJ et al. Molecular diagnosis in vascular Ehlers-Danlos syndrome predicts pattern of arterial involvement and outcomes. J Vasc Surg 2014; 60: 160–169. https://doi.org/10.1016/j.jvs.2014.01.070

Shalhub S, Byers PH, Hicks KL, Charlton-Ouw K, Zarkowsky D, Coleman DM et al. A multi-institutional experience in the aortic and arterial pathology in individuals with genetically confirmed vascular Ehlers-Danlos syndrome. J Vasc Surg 2019; 70: 1543–1554. https://doi.org/10.1016/j.jvs.2019.01.069

van de Laar IMBH, Baas AF, De Backer J, Blankenstein JD, Dulfer E, Helderman-van den Enden ATJM et al. Surveillance and monitoring in vascular Ehlers-Danlos syndrome in European Reference Network For Rare Vascular Diseases (VASCERN). Eur J Med Genet 2022; 65: 104557. https://doi.org/10.1016/j.ejmg.2022.104557

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som har skrivit textunderlaget är överläkare, docent Eva-Lena Stattin, Klinisk genetik, och överläkare Anna Stenborg, Internmedicin, båda vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet.

En särskild expertgrupp har granskat och godkänt materialet före publicering.

Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska i Göteborg ansvarar för redigering, produktion och publicering av materialet, se agrenska.se.

Illustrationer (där inget annat anges): TypoForm

Frågor?

Kontakta Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska, telefon 031-750 92 00, e-post sallsyntahalsotillstand@agrenska.se.

Om sidans innehåll

Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.

Senast uppdaterad:
Publicerad: