Nemalinmyopati

Synonymer nemaline myopathy, nemaline rods myopathy
ICD-10-kod G71.2
Senast reviderad 2022-10-14
Nemalinmyopati Infoblad

Sjukdom/tillstånd

Nemalinmyopati är en grupp ärftliga muskelsjukdomar som ingår i gruppen kongenitala myopatier. Namnet kommer från det grekiska ordet nema, som betyder tråd och syftar på de trådliknande strukturer som vid sjukdomen finns i muskelfibrerna. Kongenital betyder medfödd och myopati betyder muskelsjukdom.

Symtomen vid nemalinmyopati är i stort sett desamma som vid andra kongenitala myopatier och utgörs av muskelsvaghet och muskelslapphet (hypotonus) i flera av kroppens muskler. Sjukdomen finns i olika svårighetsgrader, från en allvarlig form med svår muskelsvaghet och muskelslapphet i stora delar av kroppen redan vid födseln, till en lindrigare form som börjar senare under barn- och ungdomsåren. Vissa personer kan ha mycket lindriga symtom och få diagnos först som vuxna.

Precis som andra kongenitala myopatier är nemalinmyopati en relativt stationär muskelsjukdom, vilket innebär att symtomen ofta inte försämras dramatiskt över tid. Under barnaåren kan en del få en något bättre muskelfunktion och uppnå olika motoriska milstolpar som att lära sig att gå.

Behandlingen vid de svårare formerna innebär ofta andningsstöd med respirator, sondmatning samt förebyggande åtgärder för att undvika luftvägsinfektioner och lunginflammation. Många med nemalinmyopati behöver habiliterande och rehabiliterande insatser. Personer med lindrigare former kan leva utan några omfattande behandlingsinsatser.

Nemalinmyopati beskrevs första gången 1963 av två oberoende forskargrupper under ledning av Milton Shy i USA respektive Patrick Conen i Kanada.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns informationsmaterial om andra sjukdomar som ingår i gruppen kongenitala myopatier: centronukleär myopati, central core disease och kongenital fibertypsdisproportion.

Förekomst

Det är okänt hur många personer med nemalinmyopati som finns i Sverige, men enligt uppskattningar har cirka 2 personer per en miljon invånare diagnosen vilket skulle motsvara omkring 20 personer i Sverige. I Finland uppskattas att 2 per 100 000 nyfödda barn har nemalinmyopati. Nemalinmyopati anses vara en av de vanligaste kongenitala myopatierna och har rapporterats utgöra 17 procent av alla fall av kongenital myopati.

Orsak

Muskler finns överallt i kroppen och det finns olika typer av muskler. Skelettmusklerna är de viljestyrda musklerna som gör det möjligt att röra på sig. Detta sker genom att musklerna ömsom drar ihop sig och ömsom slappnar av. Processen är komplex och kräver att många olika proteiner finns i rätt form och mängd och kan samverka. Musklerna består av många muskelfascikler, som är buntar av muskelfibrer som hålls ihop av bindväv. Sarkomererna, som finns i muskelfibrerna, består av tunna och tjocka trådformiga bildningar (filament) som när de glider ihop gör att muskeln drar ihop sig (kontraherar) i samband med muskelarbete.

Vid nemalinmyopati bildas speciella trådliknande strukturer, nemalinkroppar, i muskelfibrerna. De består av proteiner. Hur och varför de trådliknande strukturerna bildas är ännu inte helt klarlagt. Man vet att sjukdomsorsakande varianter (mutationer) i gener som är mall för tillverkningen av (kodar för) proteiner i sarkomererna kan orsaka sjukdomen.

Muskel, muskelfascikel, muskelfibrer, myofibrill och sarkomer med tunna och tjocka filament samt beskrivning av en avslappnad och en sammandragen muskel.

Sarkomererna består av tjocka och tunna filament, aktin och myosin. Dessa samverkar i den process som gör att en muskel kan dras samman och sträckas ut igen.

De sjukdomsorsakande varianter som hittills (2022) är kända finns i tretton olika gener, vilka styr bildningen av olika proteiner som alla är komponenter i sarkomererna. I 15–20 procent av fallen är den bakomliggande genetiska förändringen inte känd. Det innebär att det kan finnas fler genförändringar som förmodas orsaka nemalinmyopati som ännu inte är identifierade.

Gemensamt för de nu kända påverkade proteinerna är att de utgör delar av de tunna filamenten. Muskelsvagheten vid kongenitala myopatier orsakas av bristande förmåga hos muskeln att dra ihop sig (kontrahera).

Förändringar i genen som kodar för proteinet nebulin är vanligast och står för omkring hälften av fallen med nemalinmyopati, medan 20 procent orsakas av förändringar i genen som kodar för proteinet aktin.

Tabell. Gener som när de är förändrade kan orsaka nemalinmyopati, deras placering på kromosomer samt nedärvningsmönster.
Gen Protein Lokalisation Ärftlighet
ACTA1 skelettmuskel-α1-aktin 1q42.13 autosomal dominant eller recessiv
TPM2 β-tropomyosin 9p13.3 autosomal dominant eller recessiv
TPM3 α-tropomyosin långsam 1q21.3 autosomal dominant eller recessiv
NEB nebulin 2q23.3 autosomal recessiv
TNNT1 troponin T1 19q13.42 autosomal recessiv
CFL2 kofilin 2 14q13.1 autosomal recessiv
KBTBD13 kelch repeat and BTB domain containing protein 13 15q22.31 autosomal dominant
KLHL40 kelch-liknande protein 40 3p.22.1 autosomal recessiv
KLHL41 kelch-liknande protein 41 2q31.1 autosomal recessiv
LMOD3 leiomodin-3 3p14.1 autosomal recessiv
MYO18B myosin 18B 22q12.1 autosomal recessiv
MYPN myopalladin 10q21.3 autosomal recessiv
TNNT3 tropinin T3 11p15.5 autosomal recessiv

Det finns endast begränsad kunskap om kopplingen mellan de olika formerna (se Symtom) och den genetiska bakgrunden. Sjukdomsorsakande varianter i genen NEB orsakar vanligtvis den kongenitala formen, medan sjukdomsorsakande varianter i ACTA1 kan ge allt från svår till mild form.

Ärftlighet

Nemalinmyopati kan nedärvas autosomalt dominant eller autosomalt recessivt. Ärftlighetsmönster beror på vilken genvariant som orsakat sjukdomen (se Orsak).

Autosomal dominant nedärvning

Autosomal dominant nedärvning innebär att om en av föräldrarna har sjukdomen, det vill säga har en normal gen och en sjukdomsorsakande variant av en gen, är sannolikheten för såväl söner som döttrar att få sjukdomen 50 procent. De barn som inte har fått den sjukdomsorsakande genvarianten får inte sjukdomen och för den inte heller vidare.

Ärftlighetsmönstret vid autosomal dominant nedärvning.

Autosomal dominant nedärvning.

Nemalinmyopati kan också uppkomma som en nyuppkommen sjukdomsorsakande variant av en gen (nymutation). Genvarianten har då oftast uppstått i en av föräldrarnas könsceller (ägg eller spermier). Sannolikheten att föräldrarna på nytt får ett barn med sjukdomen uppskattas till mindre än 1 procent. Den nyuppkomna genvarianten hos barnet blir dock ärftlig och kan föras vidare till nästa generation.

I sällsynta fall kan två friska föräldrar få fler barn med samma sjukdom. Orsaken kan då vara att en av föräldrarna har sjukdomen med mycket lindriga symtom (varierande expressivitet), att alla med den sjukdomsorsakande genvarianten inte får symtom (nedsatt penetrans) eller att en av föräldrarna bär på den sjukdomsorsakande genvarianten i en del av könscellerna (germinal mosaicism). Föräldern är då inte sjuk själv, men förekomsten av genvarianten i könscellerna ökar sannolikheten att på nytt få ett barn med sjukdomen.

Autosomal recessiv nedärvning

Autosomal recessiv nedärvning innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en sjukdomsorsakande variant av en gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får genvarianterna i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten att barnet får en sjukdoms­orsakande genvariant i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av en genvariant. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är 25 procent.

Ärftlighetsmönstret vid autosomal recessiv nedärvning.

Autosomal recessiv nedärvning.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som alltså har den sjukdomsorsakande genvarianten i dubbel uppsättning, får barn med en person som inte har den genvarianten ärver samtliga barn den sjukdomsorsakande genvarianten i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av den sjukdomsorsakande genvarianten i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av den sjukdomsorsakande genvarianten är också 50 procent.

Symtom

De huvudsakliga symtomen vid nemalinmyopati är muskelsvaghet och muskelslapphet (hypotonus). Svårighetsgraden varierar i hög grad mellan olika personer med sjukdomen och även mellan personer inom samma familj. Sjukdomen klassificeras utifrån vid vilken ålder symtomen börjar visa sig och muskelsvaghetens svårighetsgrad.

Det är främst musklerna i ansiktet, nacken, överarmarna, låren samt i skulder- och bäckengördeln (proximal muskulatur) som drabbas. En del personerblir muskelsvaga även i underarmar och underben (distal muskulatur), i synnerhet senare i sjukdomsförloppet. Andningsmusklerna (diafragma och bröstkorgsmuskler) är ofta försvagade, medan de muskler som styr ögonens rörelser och ögonlocken inte är påverkade. Nemalinmyopati är en relativt stationär muskelsjukdom, det vill säga att muskelsvagheten vanligtvis inte är fortskridande eller bara mycket långsamt tilltagande. Hjärtmuskeln kan bli påverkad men detta är ofta ett sekundärt symtom som orsakas av långvariga andningssvårigheter (andningsinsufficiens). I undantagsfall kan hjärtpåverkan vara ett primärt symtom, det vill säga direkt orsakat av sjukdomen.

Det förekommer att barn med nemalinmyopati har överrörliga leder. Med tilltagande ålder får många i stället inskränkningar i ledernas rörlighet (kontrakturer) och sned rygg (skolios).

Tidigare delades nemalinmyopati in i sex former: svår kongenital form, medelsvår kongenital form, klassisk kongenital form, barnform, vuxenform samt övriga former. Genom åren har det dock visat sig vara svårt att dra slutsatser om prognosen för de enskilda formerna, och ny kunskap har tillkommit. En ny och förenklad indelning av sjukdomen är därför: svår, kongenital och mild form samt övriga former.

Svår form

Den svåraste formen visar sig redan under fosterstadiet eller direkt vid födseln. Ibland har modern redan under graviditeten känt minskade fosterrörelser. Mängden fostervatten kan ha varit ökad, vilket komplicerar graviditeten. Barnen föds med en mycket svår allmän muskelsvaghet som gör att de har nedsatt rörelseförmåga. Det gör att de spontant rör armarna och benen i mycket liten omfattning eller inte alls. En del har medfödda felställningar av lederna (artrogrypos).

De flesta av barnen behöver åtminstone till en början andningsstöd (respirator). Muskelsvagheten omfattar även mun och svalgmuskler, vilket gör att barnen har svårt att suga och svälja. De behöver oftast få näring genom en sond i näsan. De barn som har svår form kan avlida tidigt under spädbarnsåren. En del lever längre med symtom främst i form av nedsatt rörelseförmåga och/eller nedsatt andningsfunktion. Man vet ännu inte så mycket om den långsiktiga prognosen för barn med svår form.

Kongenital form

Den kongenitala formen är den vanligaste formen av nemalinmyopati. Den visar sig under spädbarnsåren eller småbarnsåren och innebär muskelsvaghet och försenad motorisk utveckling. De flesta av barnen lär sig dock att gå. Muskelsvagheten kan vara oförändrad genom livet eller långsamt tilltagande. Den drabbar framför allt musklerna i ansiktet, nacken, skuldrorna, bäckenet, överarmarna och låren. Senare i livet kan även musklerna i underarmar, underben, händer och fötter påverkas. Det är vanligt med upprepade luftvägsinfektioner och lunginflammationer under de första levnadsåren. De flesta med den kongenitala formen uppnår vuxen ålder och kan leva ett relativt normalt och aktivt liv. Det finns rapporter om kvinnor med nemalinmyopati som har genomgått graviditet och förlossning utan komplikationer.

Gemensamt för den svåra och den kongenitala formen är ett karaktäristiskt utseende med långsmalt ansikte och trekantig mun. Felställningar i vissa ansiktsmuskler kan göra att underkäken blir tillbakadragen (mandibulär retrognati) så att det blir svårt att svälja och tala. Rösten kan också påverkas och bli nasal.

Mild form

Vid den milda formen visar sig muskelsymtomen i barndomen eller under ungdomsåren och innebär framför allt svaghet i händer och fötter. Däremot påverkas inte ansiktsmusklerna. Muskelsvagheten blir senare mer utbredd och drabbar även bålmuskulaturen. Prognosen vid denna form är god, och det förekommer att vissa barn blir starkare med åren.

Övriga former

Det finns även några andra former av nemalinmyopati med symtom som till exempel hjärtmuskelpåverkan och snabba, ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus). En särskild form (Amish Nemaline Myopathy) förekommer främst hos amishfolket i USA.

Det förekommer också en barnform av nemalinmyopati där barnet uppvisar långsammare viljestyrda muskelrörelser och så kallade core-rods, en form av förändringar i muskelfibrerna som kan ses i en muskelbiopsi (prov som tas från en muskel). Denna form orsakas av förändringar i genen KBTBD13.

Vid en form som kallas distal nemalinmyopati förekommer muskelsvaghet endast i de distala delarna av kroppen såsom händerna, underarmarna, fötterna och underbenen. Barnen kan födas med felställningar (distal artrogrypos).

Diagnostik

Vid misstanke om muskelsjukdom kan utredningen göras på olika sätt, bland annat beroende på symtomen och eventuell känd ärftlighet i familjen.

Ett sätt att påvisa om svagheten beror på en muskelsjukdom är en neurofysiologisk undersökning av perifer nervfunktion (ENeG, elektroneurografi) och muskelfunktion (EMG, elektromyografi) samt analys av enzymet kreatinkinas (CK) i blodet. Vid nemalinmyopati är ENeG normal, medan EMG för det mesta visar tecken på muskelsjukdom. Kreatinkinasvärdet i blodet är oftast normalt eller endast något förhöjt. En magnetkameraundersökning kan visa vilka muskelgrupper som är påverkade av sjukdomen. Fördelningen av påverkade muskelgrupper är ibland karaktäristisk för en viss typ av nemalinmyopati eller kan ge vägledning inför en muskelbiopsi.

Muskelbiopsi leder till diagnos, och innebär att ett prov tas från en påverkad muskel under lokalbedövning eller narkos. I mikroskop går det att se nemalinkropparna, de typiska trådliknande strukturerna. Dessa analyseras sedan i ännu större förstoring i elektronmikroskop.

Eftersom nemalinkroppar även kan finnas vid andra muskelsjukdomar måste resultaten av undersökningarna alltid vägas samman med symtomen för att diagnosen nemalinmyopati ska kunna ställas.

DNA-baserad diagnostik kan ge besked om vilken gen som är förändrad. Det blir då möjligt att bedöma vilket ärftlighetsmönster sjukdomen har i det aktuella fallet.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att erbjuda genetisk vägledning. Det innebär information om sjukdomen och hur den ärvs, samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma sjukdom.

Om den genetiska avvikelsen är känd i familjen och upprepningsrisken bedöms vara förhöjd kan anlagsbärar- och fosterdiagnostik erbjudas, liksom i vissa fall preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT).

Behandling/stöd

Det finns ingen behandling som botar nemalinmyopati. Insatserna inriktas på att lindra symtomen, förebygga medicinska komplikationer och kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen leder till.

Vid den svåraste formen av nemalinmyopati behövs oftast omedelbara åtgärder i samband med förlossningen. Detta gäller i första hand andningsstöd med respirator och hjälp med näringstillförsel, oftast i form av sondmatning. Risken för luftvägsinfektioner är också stor på grund av den nedsatta andningsfunktionen. Förebyggande åtgärder innefattar vaccination mot bakterier och virus som kan orsaka lunginflammation, samt vaccination mot covid-19. Vid tecken på lunginflammation är det viktigt att barnet så snabbt som möjligt får behandling.

Det är särskilt viktigt att barn med svår form följs regelbundet av ett multidisciplinärt team. Dessa barn behöver omfattande vård och habiliteringsinsatser.

Även andra barn med nemalinmyopati behöver under uppväxtåren kontakt med olika specialister inom till exempel barnneurologi, barnortopedi och habilitering. Behandlingen inriktas på att stödja de funktioner som sviktar på grund av muskelsvagheten.

Personer med svälj- eller talsvårigheter bör bedömas och vid behov behandlas av logoped. Vid uttalade svårigheter att svälja behövs utredning av läkare och behandling av ett team inom barn- och ungdomsmedicin eller barn- och ungdomshabilitering. I behandlingsteamet ingår ofta sjuksköterska, dietist och logoped. Logopeden utreder och behandlar sug-, tugg- och sväljsvårigheter. Teamet ger råd om kost, träning och hjälpmedel som kan underlätta och stimulera ätandet, och bedömer också vilka andra insatser som behövs. Det kan också bli aktuellt att ge näring eller näringstillskott via en så kallad knapp eller PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi; en operativt åstadkommen förbindelse till magsäcken via bukväggen).

Det är ovanligt att hjärtmuskeln påverkas, men hjärtfunktionen bör ändå kontrolleras regelbundet.

Habilitering

Personer med nemalinmyopati kan behöva habiliterande insatser. Insatserna görs med stöd av ett tvärprofessionellt team som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar. Syftet med de habiliterande insatserna är att personer med funktionsnedsättningar ska få förutsättningar att leva ett så självständigt och delaktigt liv som möjligt.

Habilitering omfattar utredning, behandling och utprovning av hjälpmedel. Exempelvis kan ortoser göra det lättare att gå.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar får genom habiliteringen information om det samhällsstöd som finns att få och om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i.

De habiliterande insatserna planeras utifrån barnets behov, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. I insatserna ingår också att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd utifrån barnets funktionsförmåga.

Psykologiskt stöd utifrån ålder och mognad bör erbjudas och ges fortlöpande under uppväxten. Även små barn behöver få svar på sina frågor och funderingar.

Habiliteringen omfattar även psykologiskt stöd till föräldrar och syskon. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan vara värdefullt.

Personer med muskelsjukdomar kan ha en obalans i muskelstyrkan och funktionen i olika muskelgrupper. Denna obalans kan påverka även lederna och orsaka så kallade kontrakturer (inskränkningar i rörligheten) och sned rygg (skolios). Med noggrann uppföljning kan detta upptäckas tidigt och fortsatt försämring kan motverkas. Rörelseträning i kombination med ortosbehandling är viktigt för att fördröja utvecklingen av kontrakturer och skolios. Det finns belägg för att lågintensiv träning inte är skadligt och att den sannolikt har positiva effekter på muskelfunktionen samt motverkar kontrakturer. Däremot bör ren styrketräning och högintensiv träning som ger uttalad trötthet undvikas, då det kan medföra risk för en snabbare försämring. Det är ofta lämpligt med träning i vatten, eftersom det är en träningsform som är skonsam för lederna. En fysioterapeut kan utforma ett individuellt anpassat träningsprogram.

Vuxna

I vuxen ålder behöver personer med nemalinmyopati fortsatt kontakt med neurolog och i vissa fall ett habiliterings-/rehabiliteringsteam i vilket det ingår olika yrkeskategorier med kunskap om neuromuskulära sjukdomar. Lungfunktionen kontrolleras, och om det finns tecken på att den är nedsatt övervägs eventuell respiratorbehandling. En del kan behöva använda hemrespirator med mask nattetid, men även kontinuerlig respiratorbehandling kan bli aktuell. Om man har nedsatt lungfunktion kan andningsgymnastik hjälpa till att motverka sekretansamling i luftvägarna och därigenom minska risken för luftvägsinfektioner. Det är också viktigt med fortsatt psykologiskt och socialt stöd.

Samhällsstöd

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former, till exempel kontaktfamilj, korttidsboende, boende med särskild service, daglig verksamhet, boendestöd, hemtjänst, färdtjänst och i vissa fall personlig assistans.

Hos Arbetsförmedlingen kan personer med funktionsnedsättning beviljas till exempel lönebidrag eller stöd för att söka eller anpassa ett arbete.

Försäkringskassan kan bevilja till exempel vårdbidrag, aktivitetsersättning eller sjukersättning, merkostnadsersättning, bilstöd eller personlig assistans.

Forskning

Forskning om nemalinmyopati pågår hos ett antal forskargrupper runtom i världen. De senaste rönen publiceras bland annat i rapporter från European Neuromuscular Centre (ENMC). De arrangerar även workshops där forskare möts och redovisar sina forskningsresultat.

Det pågår just nu (2022) en behandlingsstudie i Sverige som undersöker om salbutamol, ett läkemedel som kan användas vid astma, kan ge en positiv effekt på muskelfunktion och muskelstyrka hos barn och unga vuxna med kongenitala myopatier (medfödda muskelsjukdomar). Även personer med nemalinmyopati ingår i studien.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: nemaline myopathy.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: nemaline myopathy.

Resurser

Vid universitetssjukhusen finns särskilda muskelteam för utredning och vård av barn med muskelsjukdomar.

Vid universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Stockholm och Örebro finns neuromuskulära enheter särskilt inriktade på muskelsjukdomar hos vuxna.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. CSD kan ta emot frågor samt ge vägledning och information om sällsynta hälsotillstånd. Kontaktuppgifter till CSD i respektive region finns på den gemensamma webbplatsen CSD i samverkan, se csdsamverkan.se. På webbplatsen finns också uppgifter om expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper samt länkar till andra informationskällor.

Expertteam för sällsynta neuromuskulära sjukdomar, som är knutna till CSD, med särskild kompetens inom diagnostik, utredning och behandling, finns vid flera av universitetssjukhusen:

Europeiska referensnätverk (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta sjukdomar och tillstånd. I de virtuella nätverken diskuteras diagnos och behandling för patienter från hela Europa. För mer information, se Europeiska kommissionen och Orphanet.

Nemalinmyopati ingår i nätverket EURO-NMD för sällsynta neuromuskulära sjukdomar.

Tandvård

Mun‑H‑Center är ett nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta hälsotillstånd och en del av specialisttandvården inom Folktandvården Västra Götaland. Verksamheten innefattar specialisttandvård, informationsspridning, forskning och orofaciala hjälpmedel. Mun‑H‑Center har även en app med information om sällsynta hälsotillstånd, MHC‑appen. Mun‑H‑Center, Göteborg, telefon 010‑441 79 80, e‑post mun‑h‑center@vgregion.se, mun‑h‑center.se.

Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd är ett nationellt center för tillstånd som medför avvikande tand- och käkutveckling, nedsatt oral funktion och behov av omfattande behandling. Odontologiska Institutionen, Jönköping, telefon 010‑242 46 66, e‑post kompetenscenter@rjl.se, rjl.se.

Odontologiskt Kunskapscentrum i Norr för sällsynta hälsotillstånd finns vid specialisttandvården vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Centret är en resurs för tandläkare, vårdpersonal, patienter och patientföreningar. Verksamheten omfattar utredning, diagnos och behandlingsplanering samt rådgivning och stöd vid behandling. Kunskapscentrum i Norr – Spec tandvård THU, telefon 090‑785 62 32, e‑post kunskapscentruminorr.pedodonti@regionvasterbotten.se, regionvasterbotten.se.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om nemalinmyopati:

Professor, överläkare Thomas Sejersen, Neuropediatriska enheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, telefon 08‑123 700 00, e‑post thomas.sejersen@ki.se.

Docent, överläkare Christopher Lindberg, Neuromuskulärt centrum, Neurologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, telefon 031‑342 10 00, e‑post christopher.lindberg@vgregion.se.

Specialistläkare Eva Michael, Neurologimottagning barn, Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg, telefon 031‑342 10 00, e‑post eva.michael@vgregion.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med ett sällsynt hälsotillstånd. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för medlemmarna, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

För många sällsynta hälsotillstånd finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar och andra närstående till personer med sjukdomen eller syndromet.

Det finns ingen specifik intresseorganisation för personer med nemalinmyopati i Sverige, men generell kunskap om sällsynta hälsotillstånd och neurologiska tillstånd finns hos följande organisationer:

RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, telefon 08‑677 73 00, e‑post info@rbu.se, rbu.se.

Neuro, telefon 08‑677 70 10, e‑post info@neuro.se, neuro.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, telefon 072‑722 18 34, e‑post info@sallsyntadiagnoser.se, sallsyntadiagnoser.se.

Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord nemaline myopathy.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan (CSD i samverkan) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området sällsynta hälsotillstånd, se csdsamverkan.se.

Ågrenska arrangerar vistelser för barn och ungdomar med funktions­ned­sättningar och deras familjer. I samband med dessa anordnas även utbildningsdagar för personer som i sitt arbete möter barn och ungdomar med den aktuella diagnosen. Dessutom arrangeras varje år ett antal vistelser för vuxna med sällsynta sjukdomar och syndrom. För information kontakta Ågrenska, telefon 031-750 91 00, e-post agrenska@agrenska.se, agrenska.se.

Ytterligare information

Till flera av diagnostexterna i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns en kort sammanfattning i pdf-format som kan laddas ner, skrivas ut och användas i olika sammanhang. Sammanfattningen återfinns högst upp på respektive sida.

Barn, ungdomar och vuxna med funktions­ned­sättningar kan få olika typer av stöd och insatser från samhället. För mer information, se Samhällets stödinsatser.

Dokumentationer från Ågrenska är sammanställningar av föreläsningarna vid familje- och vuxenvistelser på Ågrenska. De går att läsa och ladda ner på agrenska.se, eller beställa på telefon 031‑750 91 00 eller e‑post agrenska@agrenska.se, sökord: Nemalinmyopati.

Personliga berättelser om hur det är att leva med ett sällsynt hälsotillstånd och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbplatser (se under rubriken Intresseorganisationer). Ågrenskas webbplats har också personliga berättelser och filmer samt annan värdefull information, se agrenska.se.

Databaser

OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man
omim.org
Sökord: nemaline myopathy

GeneReviews (University of Washington)
genereviews.org
Sökord: nemaline myopathy

Orphanet, europeisk databas
orpha.net
Sökord: nemaline myopathy

Litteratur

Agrawal PB, Greenleaf RS, Tomczak KK, Lehtokari VL, Wallgren-Pettersson C, Wallefeld W et al. Nemaline myopathy with minicores caused by mutation of the CFL2 gene encoding the skeletal muscle actin-binding protein cofilin-2. Am J Hum Genet 2007; 80: 162–167. https://doi.org/10.1086/510402

Claeys KG. Congenital myopathies: an update. Dev Med Child Neurol 2020; 62: 297–302. https://doi.org/10.1111/dmcn.14365

Huang K, Bi FF, Yang H. A systematic review and meta-analysis of the prevalence of congenital myopathy. Front Neurol 2021; 12: 761636. https://doi.org/10.3389/fneur.2021.761636

Ilkovski B, Cooper ST, Nowak K, Ryan MM, Yang N, Schnell C et al. Nemaline myopathy caused by mutations in the muscle alfa-skeletal actin gene. Am J Hum Genet 2001; 68: 1333–1343. https://doi.org/10.1086/320605

Jungbluth H, Sewry CA, Counsell S, Allsop J, Chattopadhyay A, Mercuri E et al. Magnetic resonance imaging of muscle in nemaline myopathy. Neuromuscul Disord 2004; 14: 779–784. https://doi.org/10.1016/j.nmd.2004.08.005

Jungbluth H, Ochala J, Treves S, Gautel M. Current and future therapeutic approaches to the congenital myopathies. Semin Cell Dev Biol 2017; 64:191–200. https://doi.org/10.1016/j.semcdb.2016.08.004

Laing NG, Dye DE, Wallgren-Pettersson C, Richard G, Monnier N, Lillis S et al. Mutations and polymorphisms of the skeletal muscle alpha-actin gene (ACTA1). Hum Mutat 2009; 30: 1267–1277. https://doi.org/10.1002/humu.21059

Laitila J, Wallgren-Pettersson C. Recent advances in nemaline myopathy. Neuromuscul Disord 2021; 31: 955–967. https://doi.org/10.1016/j.nmd.2021.07.012

Nguyen MAT, Joya JE, Kee AJ, Domazetovska A, Yang N, Hook JW et al. Hypertrophy and dietary tyrosine ameliorate the phenotypes of a mouse model of severe nemaline myopathy. Brain 2011; 134: 3516–3526. https://doi.org/10.1093/brain/awr274

North KN, Laing NG, Wallgren-Pettersson C. Nemaline myopathy: current concepts.The ENMC international consortium on nemaline myopathy. J Med Genet 1997; 34: 705–713. https://doi.org/10.1136/jmg.34.9.705

Ohlsson M, Tajsharghi H, Darin N, Kyllerman M, Oldfors A. Follow-up of nemaline myopathy in two patients with novel mutations in the skeletal muscle alpha-actin gene (ACTA1). Neuromuscul Disord 2004; 14: 471–475. https://doi.org/10.1016/j.nmd.2004.05.016

Pelin K, Donner K, Holmberg M, Jungbluth H, Muntoni F, Wallgren-Pettersson C. Nebulin mutations in autosomal recessive nemaline myopathy: an update. Neuromuscul Disord 2002; 12: 680–686. https://doi.org/10.1016/s0960-8966(02)00066-4

Ravenscroft G, Miyatake S, Lehtokari VL, Todd EJ, Vornanen P, Yau KS et al. Mutations in KLHL40 are a frequent cause of severe autosomal-recessive nemaline myopathy. Am J Hum Genet 2013; 93: 6–18. https://doi.org/10.1016/j.ajhg.2013.05.004

Romero NB, Sandaradura SA, Clarke NF. Recent advances in nemaline myopathy. Curr Opin Neurol 2013; 26: 519–526. https://doi.org/10.1097/WCO.0b013e328364d681

Ryan MM, Schnell C, Strickland CD, Shield LK, Morgan G, Iannacone ST et al. Nemaline myopathy: a clinical study of 143 cases. Ann Neurol 2001; 50: 312–320. https://doi.org/10.1002/ana.1080

Sambuughin N, Yau KS, Olivé M, Duff RM, Bayarsaikhan M, Lu S et al. Dominant mutations in KBTBD13, a member of the BTB/Kelch family, cause nemaline myopathy with cores. Am J Hum Genet 2010; 87: 842–847. https://doi.org/10.1016/j.ajhg.2010.10.020

Sewry CA, Laitila JM, Wallgren-Pettersson C. Nemaline myopathies: a current view. J Muscle Res Cell Motil 2019; 40: 111–126. https://doi.org/10.1007/s10974-019-09519-9

Sparrow JC, Nowak KJ, Durling HJ, Beggs AH, Wallgren-Pettersson C, Romero N et al. Muscle disease caused by mutations in the skeletal muscle alpha-actin gene (ACTA1). Neuromuscul Disord 2003; 13: 519–531. https://doi.org/10.1016/s0960-8966(03)00101-9

Wallgren-Pettersson C, Laing NG. 138th ENMC Workshop: Nemaline myopathy, 20–22 May 2005, Naarden, The Netherlands. Neuromuscul Disord 2006; 16: 54–60. https://doi.org/10.1016/j.nmd.2005.10.006

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit det ursprungliga underlaget är med dr Monica Ohlsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Tidigare revidering av materialet har gjorts av docent Christopher Lindberg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Den senaste revideringen är gjord av specialistläkare Eva Michael, Neurologimottagning barn, Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet.

En särskild expertgrupp har granskat och godkänt materialet före publicering.

Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska i Göteborg ansvarar för redigering, produktion och publicering av materialet, se agrenska.se.

Frågor?

Kontakta Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska, telefon 031-750 92 00, e-post sallsyntahalsotillstand@agrenska.se.

 

Denna kunskapsdatabas ger information om sällsynta hälsotillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.