Våld mot barn
Enligt en nationell kartläggning från 2016 har nästan hälften av eleverna i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet utsatts av våld av en vuxen. För de flesta har våldet skett inom familjen, alltså som en form av våld i nära relationer.
Olika uttryck av våld mot barn
De centrala våldsuttrycken av våld mot barn är:
- Fysiskt våld, till exempel slag, sparkar, knuffar och strypgrepp
- Psykiskt våld, till exempel överdrivna begränsningar, kränkningar och glåpord
- Försummelse, till exempel att inte se till att barnet får mat, omsorg och utbildning
- Sexuellt våld, till exempel påtvingat sex
I det psykiska våldet ingår också att barn blir vittnen till våld i hemmet, till exempel att pappan slår mamman. Läs mer om den typen av våldsutsatthet under rubriken Barn som vittnen till våld i nära relationer på denna webbsida.
En specifik form av våld mot barn är hedersrelaterat våld och förtryck.
Arenor där barn blir våldsutsatta
Barn blir utsatta på olika platser och av olika förövare. Att bli utsatt av en vuxen i familjen är vanligast. Barn blir dock också utsatta i andra miljöer, som i skolan eller på nätet. Också partnervåld förekommer mellan ungdomar.
Våldsutsattheten upptäcks för sällan
Flera studier har visat att många barn som är våldsutsatta aldrig berättar det för en vuxen. Därför får de inte den hjälp och det stöd som de behöver. Detta beror både på att våldsutsatta barn kan ha svårt att berätta och att de sällan får frågan eller gehör. Ett våldsutsatt barn kan till exempel själv bedöma det för farligt att berätta för någon utomstående eller vara rädd att vuxna inte kommer tro på vad hen säger.
Studier har också visat att vuxna för sällan ställer frågor om våld mot barnet. Det förekommer även om det finns misstankar, eller till och med kunskap, om våld i hemmet.
Viktigt att våga fråga om våldsutsatthet
För att våldsutsatta barn ska få den hjälp och det skydd som de behöver är det viktigt att våga ställa frågan, lyssna lugnt på svaren som barnet ger och visa att man tror på det som barnet berättar. Om det finns misstanke om att ett barn far illa, till exempel genom att vara våldsutsatt, bör man som privatperson göra en orosanmälan. Flera yrkesgrupper, bland annat inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola, har skyldighet att genast göra en anmälan om oro om det finns misstanke om att ett barn far illa.
Barn som vittnen till våld i nära relationer
En typ av våldsutsatthet hos barn är att barn blir vittnen till våld i nära relationer. Barn som har upplevt våld i familjen måste uppmärksammas för att kunna få det skydd och stöd de behöver.
Viktiga steg i handläggningen
För att förbättra förutsättningarna för barn som bevittnat våld är viktiga steg i handläggningen att
- utveckla arbetssätt för att upptäcka våldsutsatthet hos barn
- genomföra risk- och säkerhetsbedömningar
- samordna insatserna och följa upp resultatet.
En utredning i socialtjänsten ska ta upp och klargöra
- vad för stöd och hjälp barnet behöver akut
- karaktär och omfattning på våldet
- hur det har påverkat barnet och relationen till föräldrarna
- barnets uppfattning om våldet
- båda föräldrarnas uppfattning om vad våldet får för konsekvenser för barnet
- om barnet också har blivit utsatt för våld
- vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt.
När utredningar om vårdnad, boende och umgänge pekar på att det kan ha förekommit eller förekommer våld i familjen är det också viktigt att informera den ansvariga enheten eller tjänstemannen inom nämnden om att det kan behöva göras en utredning enligt 11 kap. 1 § och 2 § SoL.